De kommer att haverera
För drygt ett halvår sedan kunde Folkbladet avslöja att en stor majoritet av sympatisörerna till Nils Lundgrens junilista krävde att listan skulle ställa upp i riksdagsvalet 2006. I går bekräftade Nils Lundgren officiellt beslutet om deltagande i valet. Lyckas Lundgren med sitt uppsåt kan resultatet bli en blocköverskridande regering i Sverige.
Väl på plats på riksdagen kommer junilistan sannolikt att haverera. Ledamöterna kommer inte att kunna hålla ihop i de beslut som parlamentarismen bygger på, skriver Widar Andersson. Foto: Pressens Bild
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I ett antal intervjuer markerade den gode Lundgren avstånd till de tunga block och "kolosser" som behärskar dagens inrikespolitiska arenor. Med junilistan på plats i riksdagen skulle det enligt Lundgren bli, om inte "drag under galoscherna", så i vart fall mer av "riktig politik" där vare sig en socialdemokratisk eller borgerlig regering skulle kunna känna sig alltför säkra på att alltid få som de vill.
<B>Lundgrens programförklaring var minst sagt annorlunda. Han presenterade deltagandet i valet som ett slags folkomröstning om var väljarna vill att han skall vara. Röstar de in honom i riksdagen så åker han dit. Kommer han inte in i riksdagen så uppfattar han det som en signal att stanna kvar i EU-parlamentet där han nu har ett av junilistans tre mandat.</B>
Junilistan hade stora framgångar vid valet till EU-parlamentet 2004. De fick en stor andel av de relativt få röster som avgavs. Mängder av väljare övergav därmed sina vanliga partier till förmån för junilistan. Nils Lundgren tog väljare från både höger och vänster: EU-skeptiska och seniora gråsossar, EU-negativa kristdemokrater och marknadsliberala yngre och äldre moderater flockades runt junilistan i juni 2004.
Mot denna bakgrund är det inte förvånande att Nils Lundgren har vart ett upplägg där junilistans riksdagsledamöter skall få rösta som de vill i de flesta frågor. Lundgren tänker utnyttja den märkliga svaghet i vallagen som ger kandidater på ett partis valsedlar möjligheten att beskriva sig som "socialdemokrater", "moderater" eller "kristdemokrater." Ambitionen att röstmaximera delar Lundgren med alla andra partier. Inget märkligt i det således. Det udda med junilistans taktik är istället metoderna för att skrapa ihop rösterna. Partiet som sådant betyder intet - ledamöterna betyder allt.
Måhända är detta ett framgångskoncept. De gamla partierna har inte alls samma grepp om väljarna som förut. Nils Lundgren har en bra framtoning, har rätt ålder för de människor som är de flitigaste väljarna och han är inte partipolitiskt belastad. EU-skepticism ?light" är lockande för många och Lundgren har starka nypor nog för att hålla idioter och lycksökare borta från valsedlarna.
<B>Det embryo till ?program" som junilistan presenterade i går har dessutom en profil som inte lär stöta bort de samhällspolitiskt intresserade, stadgade och skötsamma väljare till höger och vänster som partiet främst vänder sig till.</B>
Nils Lundgrens bakgrund som ansedd och välbetald ekonom har gjort honom själv stadd vid god kassa. Förmodligen har han gott om likar i sitt nätverk som är beredda att satsa en slant för att ge junilistan ekonomiska möjligheter att genomföra en valrörelse.
Skulle Nils Lundgren verkligen erövra några stolar på Helgeandsholmen vid nästa års val så kan det få stora konsekvenser. Väl på plats på riksdagen kommer junilistan sannolikt att haverera. Ledamöterna kommer inte att kunna hålla ihop i de beslut som parlamentarismen bygger på.
<B>Ingen regering torde därför våga lita på en riksdagsmajoritet där junilistan ingår. En valframgång för Lundgren skulle därmed kunna innebära att Sverige efter nästa val får en blocköverskridande regering mellan t ex socialdemokrater, miljöpartister och något eller några mittenpartier. Det vore inte så dumt.