Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Dags att överge drömmen om heltid

Foto:

Norrköping2005-12-05 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
?Heltid? har utvecklats till ett mytiskt och närmast andligt begrepp inom den socialdemokratiska arbetsmarknads ? och näringspolitiken. Även kloka och jordnära politiker på näringsdepartementet som Thomas Östros och Ulrica Messing, vågar inte öppet utmana de halvreligiösa besvärjelserna om heltid som med jämna mellanrum ploppar ut från regeringskansliet.

Den senaste i raden av alla utredningar och förslag i ämnet presenterades nyligen av hovrättsrådet Gudmund Toijer. Hans utredning kommer inte att betyda något i praktiken. Toijers huvudförslag är att en lag bör instiftas som tvingar arbetsgivare att anställa folk på heltid.
Samtidigt presenterar utredaren en mängd förslag till undantag från lagen. Undantagen är av den karaktären att lagen skulle bli helt verkningslös. Detta vet naturligtvis näringsministrarna Östros och Messing. Därför har de inga invändningar mot ideologiproduktionen runt begreppet heltid.
Men det borde de ha.

Drömmen om heltid för alla har möjligen sina ideologiska rötter i den tidiga arbetarrörelsens strid för maximalt 8 timmars arbetsdag. Tankarna på en centralstyrning av människors arbetstid ? som nu diskuteras ? härstammar dock i allt väsentligt från 1970 ? talets socialdemokratiska modell. På de flesta andra områden har dagens socialdemokrati med rätta lämnat den tidens tankespår. Krav på löntagarfonder, inflationsekonomi, förstatliganden och beröringsskräck visavi EG och EU är marginella företeelser inom dagens (s) ? parti. Men ?heltiden? står fortfarande kvar i det socialdemokratiska, retoriska finrummet.

Myten om den välsignade heltiden är tredubbelt skadlig för socialdemokratin.

För det första väcker förslagen om tvingande lagar tröstlösa förhoppningar hos de löntagare ? framförallt kvinnor inom privata och offentliga serviceyrken ? som på goda grunder är missnöjda med sina deltidsarbeten.

För det andra skapar heltidsexercisen i praktiken onödiga farhågor hos företagare och entreprenörer som fullt förståeligt räds ökad byråkrati och ökade kostnader för anställningar.

För det tredje framstår socialdemokratin som mer än lovligt schizofren i sin heltidspolitik. Om nu heltid är det som socialdemokrater tycker är allra bäst, varför har då inte de vanligtvis socialdemokratiskt styrda kommunerna och landstingen infört obligatorisk heltid för länge sedan?

De allra flesta företagare eftersträvar självklart ett heltidsengagemang hos sina medarbetare. Kontinuitet och närvaro är grunden för de flesta framgångsrika verksamheter. De allra flesta löntagare har också behov av heltidslöner för att kunna betala räkningarna.
Samtidigt finns det naturligtvis branscher där arbetsbelastningen och behovet av medarbetare är mycket ojämnt fördelat över dygnet, veckan och året. Sådana företag och förvaltningar rekryterar främst medarbetare som arbetar deltid i en uppsjö av lokala varianter.

I den bästa av världar skulle man kunna tänka sig en perfekt matchning mellan tillgängliga människor och arbetsplatser på hel ? respektive deltidsarbetsmarknaden. Men nu lever vi i den riktiga och ofullständiga världen. En del människor arbetar för mycket medan andra skulle vilja arbeta mer.

Det är arbetsmarknadens parter som i fria förhandlingar skall ha ansvaret för att människors önskemål om arbetstider och arbetsgivarnas behov av arbetade timmar, matchas ihop på bästa möjliga sätt.
I praktiken har socialdemokratin insett detta för länge sedan. Nu är det dags att också lämna in retoriken om heltidslagar till arbetarrörelsens museum.