Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Dags att angripa huvudproblemet

I morgon går fransmännen till valurnorna för att folkomrösta om förslaget till ny konstitution för EU. Torsdagen den 2 juni gör holländarna samma sak. Opinionsundersökningarna pekar mot ett nej i båda länderna. I Frankrike är det vänstern som dominerar nejsidan medan det i Holland är högern som håller i taktpinnen för nejsägarna.

Oavsett hur det går i folkomröstningarna på söndag och torsdag måste därför EU-ländernas ledare ta sig an medborgarnas ointresse för unionen, skriver Widar Andersson. I Paris jobbade som synes Ja-anhängarna febrilt. Foto: Scanpix

Oavsett hur det går i folkomröstningarna på söndag och torsdag måste därför EU-ländernas ledare ta sig an medborgarnas ointresse för unionen, skriver Widar Andersson. I Paris jobbade som synes Ja-anhängarna febrilt. Foto: Scanpix

Foto:

Norrköping2005-05-28 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Argumenten som framförs från höger och vänster i de båda länderna har i stort sett ingenting med fördragets innehåll att göra. Folkomröstningarna tycks istället ha utvecklats till allmänna protester mot sådant som vissa medborgare ogillar; regeringar, invandring, arbetslöshet, m m.
De äldre generationerna i Holland och Frankrike har med sina minnen av andra världskriget och som medborgare i EU:s grundarländer, alltid uppskattat EU. Hos många av dem som fötts från 1960-talet och framåt finns av naturliga skäl inte samma medvetenhet om unionens historiska betydelse för fred och utveckling.
För dem är EU en mer abstrakt företeelse. I Spanien är förhållandena annorlunda. Spanjorerna har tämligen färska minnen av vilken oerhört stor nytta deras land har haft av medlemskapet i EU. Hos dem är minnet av Francos diktatur ännu levande. Därför röstade en mycket stor majoritet av spanjorerna Ja i folkomröstningen om det nya fördraget.
Blir det Nej i Frankrike och Holland kommer EU-samarbetet att försvåras ytterligare. Integrationen av de nya medlemsländerna kommer att tappa tempo. Röstar medborgarna istället Ja till fördraget kvarstår emellertid huvudproblemet; unionens svaga förankring hos medborgarna.
Oavsett hur det går i folkomröstningarna på söndag och torsdag måste därför EU-ländernas ledare ta sig an medborgarnas ointresse för unionen.