Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Centralisera inte mera!

Foto:

Norrköping2006-01-17 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Universitetssjukhuset i Linköping är utan tvekan den östgötska sjukvårdens centralpunkt. Runt en verksamhets centrum utvecklas alltid ett slags centrifugalkraft som drar uppdrag, personer och resurser till sig. Ibland är centraliseringen effektiv och rationell ur patienternas perspektiv. Ibland är det helt andra och ur patientsynpunkt mer tveksamma krafter som driver på centraliseringen av sjukvård till Linköping. Devisen "Mycket vill ha mer" duger i många fall bra som förklaring.

Ledare
För att delvis motverka centralismen har politikerna i landstinget beslutat att upprätta ett system där Norrköping skall vara ett centrum för kirurgi medan Motala skall ansvara för ortopedi.

Enligt ett tjänstemannaförslag som Folkbladet berättat om på nyhetsplats bör landstinget koncentrera bröstkirurgin till Linköping. Skulle politikernas beslut följa förslaget från förvaltningen, skjuter man i sank den modell för arbetsfördelning som nu gäller mellan länets sjukhus.
Tillsammans med oron för att bemanningen på Vrinnevisjukhuset inte är tillräcklig för att i längden hålla igång akutmottagningen, skapar förslaget om bröstkirurgins centralisering till Linköping ökad och förnyad oro om sjukvårdens framtid i Norrköping.

Sjukvården skall inte organiseras för att tillfredsställa länets kommunalråd och/eller högljudda opinionsgrupper av olika slag. Patientens möjlighet att få bästa möjliga vård till rimliga kostnader är det som skall stå i centrum. Att benhårt hålla fast vid tidigare modeller för arbetsfördelning är därför inte alltid rätt.
Möjligheterna till hög professionell kirurgisk kompetens hos vårdens medarbetare som skapas genom koncentrationen till Norrköping, är i mina ögon det starkaste argumentet för att behålla bröstkirurgin där den är idag.

En flytt till Linköping skulle riskera den kritiska massa av operationer som krävs för att medarbetarna skall vara på topp. Sjukhus som växer sig väldigt stora och blir alltför forskningsinriktade kan dessutom bli såväl svårtillgängliga för patienterna och deras intressen som svårstyrda för de politiker som förväntas ha ansvaret för att skattekronorna i vården används effektivt.

Vare sig Norrköpings eller länets övriga patienter har således något att vinna på att mer sjukvårdsresurser centraliseras till Linköping.