DEBATT: C - direktörspartiet?

Deras politiska frustration var påfallande stor. Flera av dem sade sig nämligen vara i processer som mycket väl skulle kunna innebära att de röstar på centerpartiet i höstens val. Att rösta på centern är i dessa kretsar ett betydligt större steg än att lägga sin röst på Persson och socialdemokratin.

Men flera av dem uppgav att de inte kunde värja sig; Maud Olofsson var enligt dem den enda politiker som sa precis vad de ville höra. När centern nu dessutom lämnat kärnkraftsmotståndet bakom sig hade de inga invändningar kvar.
Några av dem sade sig inte längre kunna lita på Reinfeldt; han verkar ju bara vilja fortsätta precis som sossarna och varför skall man då rösta på moderaterna?
Dessa storstadsbaserade direktörer har tidigare aldrig ens tänkt tanken på att rösta på centern. Men nu uppfattar de alltså centern och Maud Olofsson som den tydligaste förespråkaren för en minskad offentlig sektor, friare företagsamhet och mer liberal frihet i samhället.
- Hon är vår tids Gösta Bohman, säger min vän statsvetaren när jag ringer för att diskutera Mauds dragningskraft på näringslivsdirektörer.
Och så är det nog.
Centern är just nu högerpolen i svensk inrikespolitik. Lars Ohly och hans parti är på motsvarande sätt den tydliga vänsterpolen. I valmanifestet som nyligen presenterades ställs t ex krav på förstatliganden av företag, nygamla statliga monopol och regleringar och flera hundra tusen skattefinansierade arbetsplatser i kommuner och landsting.
De som påstår att alla partier trängs i politikens mittenfåra har fel. Att vänstern är mest vänster är väl inte så konstigt. Men att centern uppfattas vara det mest högra partiet är sannerligen en sensation.

Information till våra läsare

Debatt: C - direktörspartiet?

I ett sammanhang nyligen fick jag tillfälle att språka med några av Sveriges näringslivstoppar. De representerade inte creme de la creme av näringslivshöjdare men snudd på.