Byggnads och främlingsfientligheten

Norrköping2005-11-28 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Maciej Zaremba är en av Sveriges bästa skribenter. Hans artikelserie i Dagens Nyheter om "den polske rörmokaren" sätter fingret på ömma punkter även i Sverige. Han belyser våra attityder inför öppna gränser, inför en invandring som inte har med flyktingar att göra, utan där det blir normalt att söka jobb över gränserna.
Men han missar också - enligt min mening - den viktigaste poängen.

Färm i världen
Några fackliga företrädare har uppenbart gått över gränsen när man t ex skriker "go home" åt utländska arbetare, som inte är några strejkbrytare. Men, det utpekade Byggnads har tydligt deklarerat att dessa incidenter är avsteg från förbundets linje, inget de accepterar och absolut inte deras policy. Tvärtom - förbundet jobbar hårt för att få god kontakt med utländska arbetare, och träffa avtal för deras räkning med utländska arbetsgivare i Sverige på precis samma villkor som för svenska företag.
Inga diskriminerande extra krav bara för att företaget är utländskt, men heller inga diskriminerande svältlöner bara för att arbetskraften är utländsk.

Zaremba gör något mycket större av de incidenter som har inträffat än de egentligen motiverar. Hade han kunnat belägga att svensk fackföreningsrörelse verkligen är främlingsfientlig hade uppmärksamheten varit väl motiverad. Men så är inte fallet, även om det förvisso finns en osäkerhet om hur man ska hantera ett nytt läge med mycket fler utländska företag och utländska anställda.

Det stora problemet, som Zaremba undviker, handlar om svenska - och andra länders - fackliga organisationers rätt att som hittills med stridsåtgärder försvara sina medlemmars intressen, även gentemot utländska företag som verkar i det egna landet.
Om de INTE skulle ha den rätten löper vi risk att få ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden, där anställda i utländska företag får mycket lägre löner. Vi skulle få ojuste konkurrens mot alla de svenska företag som följer svenska villkor. Och vi skulle få stark press neråt på svenska löntagares löner. Varför skulle en upphandlare använda svenska arbetare om han kan få polska för en tredjedel av priset?

Jag har ytterst svårt att se denna linje som diskriminering. Principen är ju, och den har sedan länge rättsligt stöd i EU:s lagar: Samma krav på svenska och utländska företag, lika behandling av svenska och utländska löntagare som jobbar i Sverige.

Det finns de som hävdar att "industriarbetare minsann får acceptera konkurrens med arbetare i andra länder med lägre löner - varför ska då byggnadsarbetare och andra i tjänstesektorn skyddas från sådan konkurrens?". Men vi har aldrig accepterat att slovakiska bilföretag eller estniska textilfabriker får slå sig ner i Sverige och driva bil- eller textilproduktion här med utländska avtal. Det är detta det handlar om.

Jag är övertygad om att vi måste undvika att löntagare från olika länder spelas ut mot varandra för att pressa ner villkoren, vi måste undvika nya klyftor i Sverige och vi måste slå vakt om facket som folkrörelse! Frågan är - och den inte ens antyder
Zaremba: Vad vill de som kritiserar fackets linje?
Läs mer om