Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Befängda anklagelser

I skuggan av naturkatastrofen i Sydostasien har hetsen mot regeringen i allmänhet och mot utrikesminister Laila Freivalds i synnerhet, passerat alla gränser av rimlighet.

Orimliga och groteska anklagelser har riktats mot de ansvariga politikerna och tjänstemännen. På bilden utrikesminister Laila Freivalds och statssekretare Lars Danielsson. FOTO: SCANPIX

Orimliga och groteska anklagelser har riktats mot de ansvariga politikerna och tjänstemännen. På bilden utrikesminister Laila Freivalds och statssekretare Lars Danielsson. FOTO: SCANPIX

Foto:

Norrköping2005-01-03 06:00
Widar Andersson <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Innehavare av offentliga ämbeten skall i och för sig vara psykologiskt förberedda på att - utöver att stundom bli hårt kritiserade - vara måltavlor för frustrationer och känsloutbrott av allehanda slag. Ingen må t ex vara förundrad eller kritisk till att många människor på plats i Thailand riktar sin förtvivlan och/eller vrede mot vad de upplever vara brister i de svenska myndigheternas krishantering.
När utredningsmaskineriet i sinom tid drar igång i det offentliga Sverige så kan det också komma att visa sig att kritiken till vissa delar var berättigad.
I ett debattinlägg i söndagens utgåva av Svenska Dagbladet betecknar dock Arne Kaijser och Ulrika Sax som tillsammans med sina tre barn överlevde katastrofen i Thailand, vissa inslag i kritiken mot regeringen som rent "befängd".
Främst vänder sig Kaijser och Sax mot innehållet i en artikel som läkaren Christina Doctare skrev i SvD på nyårsafton.
Doctare hävdade t ex att "tusentals döda och saknade kommer för alltid att utgöra tysta anklagelser mot regeringens brist på handlingskraft".
Hon kritiserade också att regeringen inte omedelbart gav "adekvat, korrekt och sann information" om katastrofen i Sydostasien.
Kaiser och Sax berättar i sitt inlägg att insikten om katastrofens omfattning växte fram mycket långsamt även hos dem som likt dem själva befann sig på plats. De anser därför inte att det är så förvånande att det tog tid för regeringen i Sverige att fullt ut förstå hur flodvågen drabbat svenska turister. Dessutom konstaterar Arne Kaijser och Ulrika Sax det till synes uppenbara; "Ingen handlingskraft i världen från den svenska regeringens sida hade kunnat rädda de som dog i flodvågen".
Kaijser och Sax har rätt i sitt omdöme. Det är befängt, barockt och absurt att såväl direkt och indirekt ge regeringen skulden för de många omkomna och saknade svenskarna i flodvågen.
Anklagelser av det slag som Doctare slungade ut i SvD är en starkt bidragande orsak till de tusentals personligt inriktade hatbrev som skickats till Laila Freivalds och Göran Persson. Regeringen och dess statsråd skall givetvis i sinom tid stå till svars för vad de gjort och inte gjort i katastrofens spår. Men att anklaga statsråden för de många svenska liv som rycktes bort av flodvågen i Sydostasien är rent ut sagt groteskt.