Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Bäddat för valbråk i USA

Torsten Nilsson

Torsten Nilsson

Foto:

Norrköping2004-10-23 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nyligen genomförde Indien med en miljard invånare, varav många analfabeter, ett val utan större problem. Det högteknologiska USA, som invaderar andra länder för att införa demokrati där, har ännu inte klarat av att organisera sitt viktigaste val på ett sätt som de egna medborgarna har förtroende för.
De amerikanska väljarna har kryssat på papperslakan, slitit och dragit i spakar och kämpat med gamla hålkortsmaskiner. Många har gjort fel och fått sina röster underkända. I det famösa presidentvalet 2000 kasserades 6 miljoner röster! Utan en mängd kasserade röster från företrädesvis svarta områden och hjälp av brodern Jebs politiska tjänstemän i Florida och konservativa domare i Högsta domstolen hade George W. Bush aldrig blivit USA:s president.
Nu ska miljontals väljare testa att peka på en dataskärm. Många kommer att göra fel. Fel som inte kan rättas till eller ens kontrolleras i efterhand, eftersom hela proceduren är papperslös. Experter menar dessutom att i stort sett vem som helst med kunskaper kan ta sig in i systemet och ändra resultat - utan att det upptäcks.
Problemen börjar redan vid registreringen av väljare. Eftersom man oftast registrerar sig som antingen republikan eller demokrat, är det lätt att låta registreringar på "fel" parti försvinna. Härom dagen anklagades en firma som arbetat för republikanska partiet för att ha slängt alla formulär som fyllts i av demokratiska sympatisörer.

Hela valproceduren ligger i händerna på politiskt tillsatta valfunktionärer i delstaterna, som mixtrar med reglerna för att gynna det egna partiet. I det jämna läge som råder väcker detta naturligtvis misstänksamhet. En armé av advokater och frivilliga har mobiliserats för att övervaka valen, och domstolarna har redan börjat pröva tvivelaktiga fall.
Trots eller kanske tack vare alla skandaler, har rekordmånga amerikaner låtit registrera sig som väljare. Det gäller särskilt i det dussintal stater där det står och väger. Det är i dessa oftast mindre "swing states" som valet kommer att avgöras.
Demokraterna verkar ha lyckats bäst med mobiliseringen där. Medan demokraten John Kerry nationellt bara får 47 procent av rösterna mot 50 procent för president Bush i den senaste stora opinionsmätningen, ligger Kerry enligt samma undersökning före eller jämsides med Bush i flera av "slagfältsstaterna". Det betyder att valet alltjämt är en helt öppen historia, eftersom det är elektorsrösterna som räknas, inte det totala antalet röster. Bush skulle kunna falla på eget grepp: Få fler röster än Kerry, men ändå förlora valet. Utan något fusk.

Nu har principen att vinnaren tar allt börjat ifrågasättas. I delstaten Colorado ska väljarna få ta ställning till om elektorsrösterna i stället ska fördelas proportionellt. En sådan reform skulle göra presidentvalet mer rättvist och sannolikt även öka valdeltagandet som brukar ligga på runt 50 procent
Soffliggarna är i stor utsträckning fattiga, invandrare, lågutbildade, minoriteter - människor som misstror hela det politiska systemet och tycker att det är meningslöst att rösta. Andra valskolkare är ärkeindividualister av det slag man bara hittar i USA: Bra karl reder sig själv, bara han får ha sin pistol i fred. Den senare gruppen skulle väl hamna hos Bush. Men det stora flertalet av dem som inte röstar idag skulle gå till demokraterna. Ett valdeltagande på europeisk nivå skulle vända upp och ner på USA:s politiska liv. Men även en liten ökning av valdeltagandet kan räcka för att skicka krigspresidenten tillbaka till ranchen i Texas.
Läs mer om