DEBATT: Att stå för sina ord - även på Facebook

Håkansson säger vidare att den här historien nog kan bli ett fall för framtida mediekurser. Han har säkert rätt. Det finns mycket att reflektera kring, även utanför själva sakfrågan. Citatet ovan är inget som Paul Håkansson sagt till en journalist, han har skrivit det på Facebook. När Folkbladets reporter Jan Nordström vill att vd:n ska utveckla vad det är för spännande akter kvar i pjäsen blir svaret: " Nej, det där tillhör min privata sfär, det säger jag inget mer om." Så konfronteras jag av synpunkten att vi begått ett övertramp, genom att publicera citat ur en privat brevväxling. Det är som om vi olovandes kommit över en bunt handskrivna privatbrev och börjar citera ur dem. Men argumenten håller inte. Det är ju inte precis något privat Håkansson yttrar sig om, tvärtom. Dessutom kan faktiskt inte ett yttrande på Facebook jämföras med ett brev. Nätverk, bloggar och forum är något, nåja, nytt. Några etiska regler finns inte, det är vilda västern. Just därför är det intressant att begrunda vad följderna blir när man rider in i internets nybyggarland; bakhåll väntar. Bara det senaste halvåret har bjudit på flera exempel. Statsministerns pressekreterare Edvard Unsgaard kommenterade på Facebook om hur det kom en rysk städerska och städade bort bajs i hans trappuppgång. Det var arbetslinjen i praktiken, menade Edvard uppskattande. Men strax befann han sig i en riktig mediestorm som knappt ännu bedarrat. Expressens kulturreporter Björn af Kleen citerade några kollegors hårdföra uttalanden på Facebook. Kollegorna gick i det berömda taket. Inte hade de tänkt att deras taskiga formuleringar skulle hamna på Expressens kultursida... På Facebook blir man också ideligen uppmanad att gå med i olika grupper. Catharina Bildt som är politiskt sakkunnig hos Nyamko Sabuni gick med i gruppen "Mona Sahlin som statsminister - nej tack!" Nu visar det sig att i den gruppen finns det klart rasistiska bilder. Obama som en apa. Mona Sahlin i slöja. " Regeringskvinna med i rasistgrupp", är rubriken i Aftonbladet i torsdags. Den här gruppen har nästan trettiotusen medlemmar. Så är det på Facebook. Man kan på en eftermiddag få hundratals vänner. Men naturligtvis är det inte vad vi i dagligt tal kallar vänner. Ingen människa har hundratals vänner. Detta begränsar också utrymmet för samtal. Någon är förkyld, eller ska ta ett glas vin, ungefär så. Aldrig att någon berättar om en ny älskare, eller att idiotchefen gjort bort sig igen. De flesta inser att uppbådet snart kan vara på väg om man råkat slinta på tangenten. Det är märkligt att inte erfarna makthavare också förstår det. Så snart knappen är nedtryckt är i praktiken allt offentligt. Vi får helt enkelt vänja oss vid att stå för vad vi skriver - även i ansiktsboken. Det var bara det jag ville säga.

Information till våra läsare

Debatt: Att stå för sina ord - även på Facebook

I förrgår citerade vi Östgötatrafikens vd Paul Håkansson om affären med styrelseordförandens nyttjande av logerna på Nya Parken. " Tyvärr finns flera mer allvarliga akter kvar i pjäsen."