Ännu mer av samma sort
Torsten Nilsson
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi får alltså leva fyra år till med chefscowboyen Bush, vice chefscowboyen Cheney och sheriffen Rumsfeld. Samt charmanta och skärpta fröken Rice. Den sistnämnda lämnar nu sin roll som Bushs säkerhetsrådgivare i Vita huset, en roll som hon skött som en trogen uppasserska, för att bli utrikesminister efter generalen Colin Powell som fått nog av krig och diplomatiska förvecklingar.
Condoleezza Rice lovar att USA nu ska övergå från monolog till dialog med andra länder för att främja friheten i världen. Det låter utmärkt, men varför gav hon aldrig sin president det rådet? Den f d skrivbordsexperten på det kalla kriget jämför USA:s kamp mot den militanta islamismen med kampen kommunismen. Den varade som bekant ett halvt sekel. Rice, 50, får ha bra gener och leva sunt om hon ska få uppleva slutet på det korståg mot muslimerna i världen som hon och Bush dragit igång.
De finns de som faller för Rice´ charm och intelligens. Själv har jag svårt att uppskatta hennes gammalmodiga svart-vita världsbild. Jag begriper inte riktigt vad hon har att tillföra världen på 2000-talet. Jag begriper inte ens varför hon satt sig i en republikansk regering. Bara en av tio färgade i USA röstade på Bush. Bushs politik gynnar inte majoriteten svarta, som dessutom skräms av den rasism som frodas på sina håll bland Bushs partivänner i södern.
Nu är Condoleezza Rice inte mer än en statist i en pjäs som regisseras av helt andra krafter, främst de neokonservativa tänkarna i försvarsdepartementet. Bushs eget tänkande är enkelt och primitivt. Gud styr hans steg, och med folket i ryggen kan han inte ha fel. Härom dagen förklarade han att väljarna givit honom förnyat förtroende, alltså var kriget i Irak rätt!
I själva verket återvaldes Bush med den minsta marginal någon sittande amerikansk haft. Och han inleder sin andra period med lägre förtroende allmänt än någon annan president som omvalts i USA, efter den ökände Richard Nixon. Bara 40 procent godkänner presidentens hantering av situationen i Irak, och tre av fyra amerikaner tror inte att han har någon plan för att ta USA ut ur Irak.
Med kontroll över hela den utrikespolitiska apparaten, finns risk för att Bush expanderar kriget mot muslimerna. Det ryktas idag i USA om ett förestående angrepp på Iran, vilket skulle utlösa ett brinnande Gehenna i Mellanöstern.
Men Bush anser sig också ha fått mandat för ett inrikespolitiskt korståg, mot bl a det populära pensionssystemet Social Security. Det ska nu delprivatiseras och förmånerna ska knytas till ett mindre förmånligt index. Republikanerna fullföljer här den skrämseltaktik som varit så framgångsrik i utrikespolitiken.
De påstår att systemet kommer att vara bankrutt 2040 och att man redan 2018 måste minska utbetalningarna. Det är ren lögn. Inte ens med Bushs ansvarslösa ekonomiska politik, kommer fonderna att vara tömda då. Men propagandan går hem hos amerikaner som inte har något annat skyddsnät på ålderdomen.
Samtidigt säger sig bara 38 procent av amerikanerna ha förtroende för Bushs sätt att hantera Social Security, så Bush kan mycket väl snubbla på den känsliga frågan. Om han nu inte stupar på Mellanöstern.