Anitras dans med Göran
Christer Sandberg
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
- Och så säg åt din chef att hon ska ta det försiktigt med Göran Persson, han är nog inte att leka med!
Expediten lovar att framföra budskapet. Det var i torsdags kväll som TV3 Direkt konfronterade Systembolagets vd Anitra Steen med ryktena om att hon är ihop med statsministern.
Hon blev rasande och fräste: "Det är inte seriöst att ställa såna frågor!"
Anitra Steen har väl rätt. Nu har heller inte TV3 så värst seriösa ambitioner. Inga ambitioner alls faktiskt, eftersom detta är sista veckan med programmet. Sedan läggs TV3 Direkt ner.
Nåja, det var alltså helt klart oseriöst att sända intervjun.
Men att ställa frågan behöver ju inte nödvändigtvis lika självklart vara fel. Om statsministern är tillsammans med chefen för ett statligt bolag så kan det ha allmänt intresse.
Hade hon bekräftat så hade det väl ändå varit en nyhet. Men nu är det ju liksom bara ett rykte bland andra.
<b>Kul med skvaller</b>
Jag har skrivit några gånger i den här spalten om medias hållning till makthavare och deras privatliv. Senast för en månad sedan. Då blev det en del debatt.
Frågan är förstås inte helt lätt. Men ryktesspridning kan aldrig vara något som seriös media ska ägna sig åt, även om det är kul med skvaller. Det är mycket vanligt att vi får tips från olika håll om allt möjligt, det ena värre än det andra. Allt ifrån berättelser om besök från yttre rymden, till just sexuella förhållanden bland kändisar. Skulle man utan vidare skriva om allt spännande som folk berättar för oss skulle det vara lätt att göra löpsedlar.
Trovärdigheten skulle då kraftigt sjunka, och nog upplagan också, i alla fall på sikt.
Det är därför vi har den präktiga vanan att kolla att saker & ting faktiskt stämmer innan vi trycker den här tidningen. (jo, jag vet: det kan bli fel ändå.)
Expressen och Aftonbladet är kvalitetstabloider båda två och har också för vana att kolla nyheterna innan de trycks, så är det faktiskt.
Men så finns ju alltid möjligheten att spela på dubbelmoralen.
Jag insåg det i samma ögonblick som jag såg TV 3.
Båda kvällstidningarna redogjorde för inslaget. Den ena valde att köra "TV 3 gick ut med felaktigt rykte!".
Då har man ryggen helt fri. Kan t o m kosta på sig en fnysning åt slaskkanalen.
I Sverige har vi ju tidigare vant oss vid att inte bry oss om makthavares sexual- och dryckesvanor eller andra egenheter.
Så länge de sköter sina jobb har de kunnat leva hur tusan som helst.
Därav makthavarnas oförställda förvåning när de numera ibland får såna frågor:
"Det svarar jag inte på!"
Problemet är bara att många anser att ett sådant svar i klartext är en bekräftelse på att ryktet stämmer.
Som när Leif Pagrotsky vägrar svara på frågan om han rökt hasch. Eller kändisarna som var gifta med varandra. Ryktena gick att det var en bluff, att båda var homo.
De bestämde sig för att inte svara på frågor av det slaget. Av allt att döma fanns det ingen substans i ryktena. Men eftersom de aldrig riktigt förnekade dem så växte bara kraften i ryktesspridningen. Något att fundera på för de som tränar makthavare i hur de ska hantera media.
Göran Persson lärde sig ju läxan när han flera gånger innan hanen gol förnekade att han skulle bli partiordförande - och sedan fick hålla presskonferens och börja med att medge att han ljugit.
<b>Kära och tjocka</b>
Det verkligt intressanta är förstås ändå om vi som medborgare har med deras privatliv att göra.
Göran Persson sparkade ju sin skolminister när det stod klart att hon var ihop med finansministern. Jag minns när det där faxmeddelandet kom till redaktionen. "Vi är kära", stod det. Det var lite gulligt och så såg man plötsligt de där strama och lite överviktiga ministrarna på ett annat sätt. Man har ju i alla fall fantasi.
Så får det inte gå till, tyckte Göran Persson. Det är ju lätt att se det som i juridiken kallas jäv. En vacker dag kanske Systembolaget får en märklig särställning bland statliga bolag. Då vet vi vad klockan är slagen.
Men vi måste nog ge makthavarna en chans att vara människor också. Kanske ska de få stjäla en kyss i en virvlande dans. Göra sånt som är slarvigt, men mänskligt och få sjunga hejåhå - utan att hamna på löpet. En hårdare granskning också av makthavares privatliv tycks ligga i färdriktningen.
Och visst ska vi granska dem in på bara skinnet. Bildligt talat. Bokstavligt talat ska vi också i fortsättningen göra halt vid sängkammaren.
Det var bara det jag ville säga.