Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Debatt: Allt har i alla fall inte blivit sämre

Foto:

Norrköping2004-06-25 06:00
WIDAR ANDERSSON <a
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ofta domineras den politiska diskussionen av klagomål och kritik. Vi som skriver ledarartiklar, insändare och debattartiklar fattar pennan därför att vi vill peka på att något har blivit sämre, är fel måste ändras. Och inget fel i det - självfallet bildar vi opinion för att åstadkomma förändringar.
Men då och då är det faktiskt inte så dumt att påminna sig om att de tider som flytt inte alltid har varit så bra de heller. En kväll på Folkbladets redaktion blir jag t ex sittande med boken "Dom kallade oss sinnesslöa" som gavs ut 2003 av FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) och Föreningen Autism Östergötland.

Där det nu är parkeringsplatser ute i Sandbyhov låg Norrköpings stads sinnesslöanstalt under åren 1939 till 1963. Anstalten hette Värnhem. Det är f.d. boende och medarbetare på Värnhem som träder fram i boken och deras berättelser är en grym påminnelse om hur människor som idag möjligen kallas "utvecklingsstörda" behandlades för inte alls så längesedan.

Fundera på framtiden
Anna-Lena Krook som är förbundsordförande i FUB säger så klokt i förordet att "Vi som skapat den här boken vill inte döma ut den tid som varit, utan önskar att vi funderar på hur framtiden kommer att se på vårt handlande idag." Hon har rätt förstås. Det är fel och orättvist att försöka döma av gårdagens omvårdnad och behandlingsfilosofier utifrån dagens kunskapsnivåer och vårdideologier. Framförallt bör vi, som Anna-Lena Krook säger, vara ödmjuka inför framtidens domar av vad vi själva håller på med idag.

Inte bättre förr
Hur som helst - inte var det bättre förr i alla fall.
Värnhem var omgärdat med stängsel. Beata Carlsson är nu över 80 år. I början av 1950-talet började hon arbeta inom vården på Värnhem. I boken berättar Beata att hon blev chockad när hon kom till anstalten..."Första gången jag hade kvällstjänstgöring fick jag se hur de gick upp på vårdavdelningarna för att göra sina behov i hinkar och pottor som de hade mitt på golvet."
Uppemot 90 intagna bodde i stora sovsalar med upp till tolv sängar i varje.De män och kvinnor som betraktades som "bildbara" sattes i arbete av olika slag medan de andra bara förvarades bakom lås och bom.

Slog med rotting
Bengt Granberg berättar att han har stor erfarenhet av olika vårdinsatser och vårdhem. Han omhändertogs redan som sjuåring och sattes på Betania skolhem och studerade på särskolan på Trädgårdsgatan. Han hade fyra syskon och samtliga blev bortadopterade och/eller placerade på institutioner av olika slag. Bengt var många år hos en bondfamilj i Vingåker men när fadern i familjen dog hamnade han på Värnhem.Bengt Granberg berättar att.."Vi fick lägga oss klockan åtta och gå upp klockan sju. Vi tvättade oss i handfat men det var i alla fall varmt vatten. Syster Sara på Värnhem var litet elak. Hon var sträng när hon kom på morgnarna. Hon slog oss med rotting. Hon var ungmö. De andra var snälla. Av alla ställen jag varit på tycker jag Värnhem var sämst. När jag var på Betania skolhem steriliserade de mig. Det var doktor Stenqvist som skrev på. Jag fick bara lokalbedövning så jag var vaken när de gjorde det."

Tänk efter!
Nästa gång vi klagar på något och/eller nästa gång vi säger att "det var bättre förr" så borde vi faktiskt stanna upp och tänka efter. Tänka lite på Bengt och alla de andra varav många fortfarande finns runt omkring oss, bor i egna lägenheter eller på gruppboenden.
Tänka som så att allt har inte blivit sämre i alla fall. Samtidigt som vi aldrig får slå oss till ro och ge upp tanken på att allt också kan bli bättre än vad det är idag.
Men idag unnar vi oss att fira midsommar. Midsommar är bäst varje år.