Alla måste få chansen
Louise Malmström
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När jag sedan började jobba med vuxenutbildning inom kunskapslyftet fick jag se samma problem i mycket större skala. Studieovana vuxna som inte visste om de skulle våga påbörja några högre studier eftersom de visste att det skulle bli så ansträngt ekonomiskt. Skulle deras barn kunna få en dräglig uppväxt med så futtiga inkomster? Tänk om de inte skulle hinna plugga klart innan de blivit för gamla för att få låna alls?
Förutom att studiemedelsreglerna begränsade dessa människors möjligheter att ta vara på sin potential att utbilda sig och öka chanserna på arbetsmarkanden funderade jag mycket redan då över det samhällsekonomiska priset för begränsningarna. Även om det naturligtvis måste finnas några slags gränser kunde det väl knappast vara mer lönsamt att de fortsatte vara arbetslösa än att de vidareutbildade sig, fick ett jobb och började betala av sina studielån?
Att öka de ekonomiska möjligheterna och underlätta vuxenstudier även för dem som blivit lite äldre var sedan det första jag motionerade om när jag kom in i riksdagen 2002. I och med årets vårbudget blir det verklighet. Åldern för nedtrappning av studiemedlen höjs och inom ramen för den så kallade "barnmiljarden" genomförs tre angelägna reformer som underlättar livet för de barnfamiljer som haft den mest ansträngda ekonomin.
För det första kommer en studerandefamilj ges ett extra "barnbidrag" på 480 kronor för en fyraveckorsperiod. Har familjen två barn blir bidraget 760 kronor och handlar det om en trebarnsfamilj blir tilläggsbidraget 944 kronor extra i månaden. Samtidigt höjs bostadsbidraget till barnfamiljer med i genomsnitt en hundralapp i månaden för en familj med låga inkomster. Höjningen av underhållsstödet är lika stort och utgår till alla barnfamiljer som får bidragsförskott från Försäkringskassan.
De här tre reformerna har alla stor betydelse. I flera fall nås de fattigaste familjerna inte bara av en utan av två eller tre av förbättringarna. Bland dem som har det allra jobbigast ekonomiskt finns de ensamma föräldrar som studerar för att kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden. För många av dem kommer kombinationen av barntillägg, höjda underhållsstöd och höjda bostadsbidrag att betyda en mycket större ekonomisk frihet. Flera kommer säkert att komma loss ur beroende av försörjningsstöd med allt vad det innebär.
Rätten till studielån begränsas i dag redan vid 41 och upphör helt vid 50 års ålder. Nu ska begränsningen ske först mellan 45 och 54 års ålder. Det är en reform som kan betyda mycket för enskilda personer som behöver få en chans att förverkliga sin del av det livslånga lärandet. På en arbetsmarknad när så mycket förändras måste alla få chansen att lära nytt. Även om man har hunnit få barn eller fylla 50.