Afghanistan ett nytt Irak?
Afghanistan var den första front som USA öppnade i "kriget mot terrorismen" efter händelserna den 11 september 2001. Världen var chockad och oförberedd, och USA kunde utverka en frisedel från FN för sitt angrepp "i försvarssyfte". Ett av flera illa genomtänkta beslut världsorganisationen tog dagarna efter den 11 september.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men Afghanistan blev inte den enkla och snabba fredsoperation världen hade tänkt sig. Talibanerna är tillbaka, nu med metoder som vi känner igen från Irak: Vägbomber, självmordsattacker, gisslantagning. Med talibanerna har också amerikanerna återvänt. Amerikanska specialstyrkor för sitt eget krig mot talibanerna. Blir de amerikanska soldaterna beskjutna, kallar de på flygunderstöd. Hus och byar jämnas med marken, och civila offer skördas dagligen.
Härom veckan samlades ett antal svenska ambassadörer på UD för att utvärdera läget i Afghanistan. Ambassadörerna gjorde så gott de kunde för att finna ljusglimtar, men kunde inte dölja sin oro över utvecklingen i landet. Regeringen är svag och korrupt och kan inte "leverera", säkerhetsläget har försämrats, även i tidigare lugna delar av landet, och den enda näring som tagit fart är knarkproduktionen. Över 90 procent av allt heroin kommer nu från Afghanistan.
En ambassadör träffade huvudet på spiken när han förklarade att "det viktiga är inte hur många fiender man dödar, utan hur många vänner man får i Afghanistan". Men hur skaffar sig ISAF vänner, om USA fortsätter attackera byar och döda oskyldiga i jakten på talibaner? Kan man över huvud bedriva återuppbyggnadsarbete medan det pågår omfattande krigshandlingar i landet?
Afghanerna har i århundraden värjt sig mot främmande inkräktare. De har motstått tsarryska och sovjetiska försök att ta kontrollen över landet. De har avvisat brittiska försök att installera lydregeringar i Kabul för att skydda kronjuvelen Indien mot ryska expansionssträvanden. Det första invasionsförsöket 1838 slutade med att 15.000 britter massakrerades. Kipling myntade begreppet "Great Game" om denna mer än hundraåriga brittisk-ryska konkurrens om makten över Afghanistan.
I juni varnade den brittiske arméchefen för att Storbritannien stod på "randen till nytt och dödligt Great Game i Afghanistan". Han uppmanade sina kolleger att planera för en konflikt som kunde vara "i en generation". Det lär inte bli aktuellt, för Gordon Brown kommer inte att tillåta att Afghanistan blir hans Irak. Det troliga är vi får se en utveckling liknande den i Irak, dvs att en efter en av de militärt engagerade länderna ger upp och drar sig ur.
Därmed faller sannolikt också den västorienterade regeringen i Kabul. Om den inte försöker inkludera talibanerna som är en del av landets befolkning och andra grupper i den politiska processen. Det behöver inte innebära en återgång till det gamla talibanstyret, utan kan tvärtom ge demokratin en ny chans i Afghanistan. Det blir inte lätt, men vad är alternativet?