Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Jobbat hårt i politiken

Inte av sig själv. Folkbladets Söndagskrönikörer påminner om att förbättringar för kvinnor, män, barn och familjer inte faller ned från himlen.

Inte av sig själv. Folkbladets Söndagskrönikörer påminner om att förbättringar för kvinnor, män, barn och familjer inte faller ned från himlen.

Foto: Forsby Jan

Livskrönika2016-11-20 14:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jo nog vet vi att det är jobbigt att ha barn, vi som är inne på andra eller rentav tredje varvet med barnbarn och barnbarnsbarn. Småungar är ljuvliga en stor del av tiden, men oj vad dom kan leva om emellanåt. Vi minns ju hur ni var själva - en vill gå hit och den andra dit och båda vrålar. Man tycker att alla glor på en och försöker lirka med sammanbitna tänder.

Nåja, det brukar gå över, men genant är det och trött blir man.

Det brukar vara en lugnare tid när dom vuxit till sej och kommit upp i skolåldern. Man känner sig som en lyckad förälder, även om det dyker upp problem ibland. Visst händer det att de små änglabarnen gör dumheter, men det är överkomligt. Tonåren kan vara bedrövliga och ibland tror man att allt man gör är fel och att det kommer att gå åt pipsvängen, men för det mesta blir dom trevliga vuxna, precis som ni. Nå, varför pratar vi om det?

Jo, vi vill tala om för er att väldigt mycket av det ni tar för givet inte alls fanns när vi hade småbarn. Något som inte fungerade som nu var att papporna fick möjlighet att vara med och dela glädje och bekymmer. Farsor skulle försörja familjen och vara starka och kanske lite stränga. Det var inte ovanligt att mödrarna hotade trilska ungar med "vänta tills pappa kommer du, då får du smörj" och det var ibland som ett krav att den arme mannen skulle vara barsk. Det är så himla mycket bättre nu, då papporna får vara med hela tiden, från småbarnstiden och framåt. Det är med glädje vi ser alla fina farsor som knallar runt med barnvagn och glyttar, lika fint som mammorna gör. Och tänk bara så härligt det är att få ha egen lön.

Men hör ni, det har inte kommit av sej självt det här. Nej det har hänt för att många av oss i den här åldern har jobbat hårt politiskt, mer än ni kan tro. Vi två är ju med i S-kvinnor, en förening som fyller 110 år i år och som har haft det här i programmet hela tiden. Det arbetet ska ni vara glada för, för förändringar gör sej inte själva! Men slitet är verkligen värt sitt pris, för både vi, ni och barnen har ett mycket roligare liv nu. Kram på er!