Gästinlägg
Den havsbaserade vindkraftsanläggningen Kriegers flak kommer inte att byggas för att staten inte bjuder på anslutningen till stamnätet. Många är upprörda. Man läser att vindkraftverken hade kunnat ladda en miljon bilar och försörja en halv miljon hushåll i Skåne. Det många glömmer är att denna el bara skapas när det blåser och att det inte finns någon infrastruktur att lagra elen.
I Sydsverige är det ingen brist på el när det blåser. Tvärtom har vi sett hur utbyggnaden av vindkraften lett till negativa elpriser under fem procent av tiden år 2023. Elöverskottet är då så stort att producenterna får betala kunderna för att bli av med elen. Tänk dig en pizzeria som bakar så mycket pizzor att den måste betala kunder för att bära iväg pizzor till soptunnan. Glöm inte att den här pizzerian har finansierats med dina skattemedel.
I Sverige finns nästan 6 000 vindkraftverk och vi bygger allt fler, framför allt i Norrland. Där ska gröna industrier växa: batterifabriker och grönt stål. Att det blåser betydligt mindre i Norrland än man trott och att det inte finns infrastruktur för att lagra vindkraftsel är inget hinder. Enbart 2023 anlades 204 verk i Norrland och tusentals fler planeras.
Vindkraftsindustrin säger att vindkraft är det billigaste sättet att producera el men det är inte sant. Ta en valfri årsredovisning för en vindkraftsanläggning och dividera dess kostnader med dess produktion och du får en kostnad på cirka 80 öre per Kwh. Lägg därtill ett omfattande offentligt stöd i form av elcertifikat, ursprungscertifikat, balanseringskostnader för elnätet, kreditgarantier och lägre fastighetsskatt med mera och kostnaden ökar än mer. Verken har i bästa fall en livslängd på 25 år, betydligt kortare än annan energiproduktion. Dessutom måste vi ändå ha kvar planerbar energiproduktion för de timmar då det inte blåser.
Politiker av alla färger öser medel över dem som anlägger vindkraft och har skapat Bidragskapitalisten. Bidragskapitalisten satsar inte mycket pengar själv utan låter samhället stå för kostnader och risker. Eventuella vinster tar han glatt i fickan. En av de mest kända är miljardären Harald Mix som vi kunde lyssna på i Sommar i P1 där han fick beskriva hur han räddar klimatet med vindkraftverk. För bidragskapitalisterna finns ingen gräns för allt som kan göras när andra betalar.
Omättliga på bidrag lovar de batteriparker och vätgasanläggningar utan att nämna slutnotan eller fysikens lagar. Batterier har en mycket begränsad möjlighet att lagra el och vätgas är varken riskfritt, beprövat eller billigt. Den mängd vätgas som krävs för grönt stål har en enorm sprängkraft.
Vindkraft släpper ut mer koldioxid än kärnkraft och när det är vindstilla startas numera oljekraftverket i Karlshamn. Detta verk som bränner 140 kubikmeter råolja i timmen byggdes före oljekrisen 1973 och har behållits som beredskapsverk i händelse av krig. Pga elbristen har verket blivit mycket lönsamt för sina tyska ägare. Koldioxidutsläppen har stigit rejält.
Den som säger att vi behöver mer vindkraft har glömt att vi alltid kommer att ha brist på el när det inte blåser oavsett hur många vindkraftverk vi bygger.
Utbyggnaden av vindkraften har hittills kostat samhället flera hundra miljarder kronor och är långt ifrån avslutad. Det är dags att fråga sig vad det är för vits med en elproduktion som bara fungerar när det blåser, vem som tjänar på det och varför det är så bråttom.