Gästinlägg
Nu föreslår en offentlig utredning att regeringen ska peka ut lägen för vindkraft till havs och auktionera ut dessa lägen till högstbjudande. Förslaget bottnar i att det nuvarande systemet för prövning av ny vindkraft till havs har kört fast. Samma sak kommer att uppenbaras då det gäller nya kärnkraftlägen och nya stamledningar. Nuvarande system fungerar dåligt även för landbaserad vindkraft..
På 1960-talet var läget likadant. Vattenkraften räckte inte längre till. Kärnkraften var lösningen. Den krävde kustlägen. Industrier för träfiber skulle starta. De krävde kustlägen. Stålverk skulle byggas. De krävde kustlägen. Samtidigt byggdes fritidshus överallt. Deras ägare skulle motsätta sig nya industrier.
Tillståndsprövningen krävde även då omfattande utredningar som underlag för beslut. Att investera ohyggligt mycket pengar i en ansökan och efter åratals turer få avslag funkade dåligt även för de största företagen. Mycket myndighetsjobb var förgäves. Det behövdes någon sorts förhandsbesked.
Som en nödlösning skapade regering och riksdag ett nytt lagrum, 136 a § i byggnadslagen. Regeringen fick rätt att ge förhandsbesked som blev bindande för de tillståndsprövande myndigheterna. Samtidigt startade regeringen med Olof Palme som drivande kraft den fysiska riksplaneringen.
Borgarna fasade för att detta skulle innebära planhushållning. Nä, nä, nä sa Sossarna, det är bara en fysisk planering, inte ekonomisk. Riksplaneringen blev rådgivande. Begreppet riksintressen introducerades. De kunde vara bevarande, som för naturskydd, eller peka ut lägen för exploatering. Riksintressena fick inte egen rättsverkan utan skulle beaktas vid tillståndsprövningen.
Försvarets riksintressen blev ett undantag. De fick företräde framför andra riksintressen samtidigt som motiven och deras geografiska utbredning hölls hemliga. Nu syns resultatet. Försvaret stoppar all vindkraft i Östersjön. Vindkraft som behövs för att tillgodose landets behov. Försvaret medverkar inte till konstruktiva lösningar.
Sedan länge har marknadskrafterna setts som lösningen på det mesta, inklusive landets energiförsörjning. Inte minst borgerligheten har varit pådrivande. Då kärnkraft lades ner av lönsamhetsskäl ställer de borgerliga partierna och SD den förra socialdemokratiskt ledda regeringen till svars för detta. Som den franske politiker och statsmannen Edouard Herriot konstaterade: "Politiken är en underavdelning till meteorologin - läran om hur vindarna blåser."
Nu får högervindarna oväntat resultat. En borgerlig regering kan bli tvungen att peka med hela handen för att få fram ny elproduktion och nya ledningar. Det vill säga ta till planering med beslutsverkan.
Det kräver utredningsresurser både i regeringskansliet, på länsstyrelser och berörda myndigheter. Försvarets intressen behöver granskas och avvägas mot exempelvis behovet av energiförsörjning. Försvarsmakten behöver få uppdrag att samarbeta för att hitta lösningar och sekretessfrågorna lösas med säkerhetsklassad personal.