Socialdemokraterna tror blint på att höga skatter i sig ger högre välfärd. Verkligheten visar dock att det är dags att överge denna dogm och tänka nytt.
1. Över 50 år av höga skatter gav inte bättre välfärd
Data från Världsbanken och OECD för perioden 1970-2020 visar att länder med lägre skattekvoter har de bästa välfärdsresultaten. År 1970 låg Sverige på plats 1 när det gäller förväntad livslängd och halkade ner till plats 8 år 2020. Japan har klättrat upp från plats 11 år 1970 till plats 1 år 2020. Australien, Irland, Nya Zeeland och Sydkorea, har också klättrat till toppen.
Tolv välfärdsmått över en period på över 50 år för 23 länder inom områdena hälsa, utbildning, arbetsmarknad och utanförskap visar att de länder som idag presterar bäst inom välfärden är Schweiz, Nya Zeeland och Japan. Skatten i dessa länder ligger mellan 26 och 32 procent av BNP. Sverige rankas på 12:e plats med skatter på över fyrtio procent av BNP. Lågskatteländer toppar välfärdsligan – medan högskatteländer tappar 2024. Dessa data visar klart att Socialdemokraterna bör överväga en förnyad välfärdsstrategi. Här är några reformförslag.
2. Avskaffa skatteutjämningssystemet
Skatteutjämningssystemet ersätter kommuner för ökad arbetslöshet, lägre skatteintäkter samt kostnader för bidragsberoende och gör att effektiva kommuner bestraffas medan ineffektiva kommuner belönas. Malmö kommun är den största mottagaren av utjämningsbidrag och fick 6,9 miljarder kronor 2024. Malmö har näst högst arbetslöshet i landet på 12,2 procent, lägsta sysselsättningsgrad på 74,4 procent 14,4 procent bidragsförsörjda och skatteintäkter på 46 269 kronor per invånare. Detta trots att kommunen ligger i en tillväxtregion med universitet och bra kommunikationer nationellt och internationellt.
Lomma kommun är nettobetalare till utjämningssystemet och straffas för sin exemplariska effektivitet. Lomma har en sysselsättningsgrad på 86,2 procent, 12 procent högre än Malmö, skatteintäkter på 64 482 kronor per invånare och en arbetslöshet på 3 procent. Bland de skånska kommunerna har Lomma högsta integrationsindex och Malmö lägst och är dessutom sämre än de andra storstäderna i Sverige.
Vaxholm kommun är en nettobetalare och förlorade 4 393 konor per invånare till utjämningssystemet år 2023. Kommunen har en arbetslöshet på 3,3 procent. Flen, där arbetslösheten är 11,6 procent, fick 30 403 kronor per invånare, trots att kommunen ingår i den expansiva Stockholm-Mälarregionen. Under 2024 fördelade det kommunala utjämningssystemet cirka 200 miljarder kronor. Forskning visar tydligt att systemet hämmar tillväxt och uppmanar till slöseri med skattepengar. Därför bör systemet avskaffas enligt punkt 4.
3. Avskaffa de riktade statsbidragen till kommunerna
Statskontoret och Riksrevisionen har visat att de riktade statsbidragen skapar ineffektivitet, ger kostnadsökningar som ofta blir bestående när bidraget tar slut, ökar administrationen och riskerar att öka skillnaderna mellan kommunerna och mellan regionerna.
Under 2023 fanns det sammanlagt 167 riktade statsbidrag på 77 miljarder, som gick till kommuner och/eller regioner. Flest riktade statsbidrag finns inom områdena vård och omsorg samt utbildning. Dessa är ofta ogenomtänkta, förenade med administrativa pålagor och ger en kortsiktig planering med tillfälliga satsningar. Bidragen utgår inte heller från den enskilda kommunens eller regionens specifika behov och förutsättningar. Dessa bör därför avskaffas enligt punkt 4.
4. En välfärdsmodell som kopplar verksamhetsansvar till beskattningsrätt
Den svenska välfärdsmodellen är haltande, då utjämningssystemet och de riktade statsbidragen utgör ett institutionaliserat slöseri. Dessa kopplar bort kommunernas och regionernas verksamhetsansvar från deras beskattningsrätt som har ett principiellt grundlagsskydd. Följden blir demokratiunderskott och brist på transparens som begränsar medborgarnas inflytande och öppnar för staten, regioner och kommuner att skylla på varandra när det gäller ansvarsutkrävande.
Sverige behöver en transparent välfärdsmodell, där kommuner och regioner har kontroll över sina intäkter och ansvar för sina utgifter. De ska kunna ta ut skatt för att finansiera alla verksamheter de ansvarar för. Man bör därför överväga att ge kommuner och regioner flera skattebaser för att koppla verksamhetsansvar till beskattningsrätt. Det är kontraproduktivt att deras beskattningsrätt har snävats in samtidigt som deras uppdrag vidgats.
Hedi Bel Habib är Norrköpingsbo, fristående debattör och forskare.