Gästinlägg
Hedi Bel Habib, är en fristående debattör. Han bor i Norrköping, är filosofie doktor och forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.
Sverige behöver dock systemlösningar och inte några lagningslappar. Här nedan ges några exempel på de systemreformer som föreslås i en längre rapport som jag tagit fram:
1.Ideologiskt styrda skatter ökar inte välfärden
Socialdemokraterna och Moderaterna saknar insikt om att skattenivåer inte ska vara ideologiskt styrda, utan systemproduktiva så att tillväxt och effektiv välfärd fungerar som varandras systemförutsättningar. De borgerligas skattesänkningar gav därför ingen tillväxt. Resultatet blev istället att Sverige sjönk från plats 4 i tillväxtligan år 1970 till plats 12 idag, till följd av utebliven effektivisering av offentlig sektor. Socialdemokraternas höga skatter gav inte heller högre välfärd. En effektivitetsgranskning av Europeiska Centralbanken visade att svenskarna fick en välfärd motsvarande endast 57 öre för varje betald skattekrona år 2000, då Sverige hade världens högsta skattekvot med 50 procent av BNP.
2. Privatiseringen en vinst - det är staten som inte fungerar
Socialdemokraterna skyller på privatisering och vill återförstatliga ansvaret för järnvägsunderhållet. Forskningen visar dock att privatiseringen har varit en vinst för skattebetalarna. Grundorsaken till ett försämrat och dyrare järnvägsunderhåll är snarare att den statliga sidan inte fungerar effektivt. Riksrevisionens granskning av Trafikverkets upphandling av drift och underhåll av järnvägen visar att bara tre upphandlingar kostade lika mycket som angavs i offerten. Övriga blev i snitt 74 procent dyrare. Vinteråtgärder på järnvägen, som utgör cirka en tiondel av kontrakten, blev 91 procent dyrare (RiR 2020:17). Trafikverkets bristfälliga upphandlingsunderlag är orsaken till allt sämre och dyrare järnvägsunderhåll anser Riksrevisionen. I betänkandet ”Framtidens järnvägsunderhåll” (SOU 2020:18) riktas samma kritik mot Trafikverkets upphandling av underhållsverksamheten. Kritiken upprepar den kritik som fördes fram i betänkandet ”Koll på anläggningen” (SOU 2015:42).
3.Sverige har ett valfrihetssystem och ingen välfärdsmarknad
Socialdemokraterna sprider en falsk bild om marknadsskola. Men i verkligheten är svenska friskola kostnadsfri och valbar för alla. Sverige, till skillnad från andra länder, har ett valfrihetssystem och inte någon välfärdsmarknad. Huvudfrågan är därför inte att förbjuda vinst utan att utforma valfrihetssystemet så att offentliga, vinstdrivna och icke vinstdrivna utförare levererar samma kvalité på välfärd och skolresultat under likvärdiga finansiella förutsättningar. I Nederländerna drivs100 procent av sjukhusvården av icke-vinstdrivande aktörer jämfört med bara 3 procent i hela välfärdssektorn i Sverige. En ny lagstiftning ska nu underlätta för idéburna aktörer att delta i välfärdssektorn. Det största hindret för idéburna aktörer är dock ideologiskt. Data från SKR visar att kommuner och regioner under alla mandatperioder med borgerligt styre systematiskt har gynnat vinstdrivande företag på bekostnad av idéburna aktörer.
4.Sverige behöver en statlig ägarstrategi för energisystemet
Socialdemokraterna vill inte att kärnkraftsanläggningen i Oskarshamn hamnar i utländska händer. Men partiet glömmer dock att bara 22 procent av vindkraften är svenskägd. Hela 22 procent ägs via Luxemburg, följt av Kina med 13 procent och Tyskland (12 procent). I Norrbottens län är hela 96,7 procent av vindkraften utländskt ägd. Statliga Vattenfall har satsat stort på vindkraft – men utomlands. De senaste fem åren har Vattenfall investerat 45 miljarder kronor på vindkraft, men bara en tiondel av pengarna har gått till svensk vindkraft. Här behöver Socialdemokraterna inse att det behövs en systemorienterad statlig ägarstrategi för olika energikällor med hänsyn taget till försörjningstrygghet, säkerhetspolitik och klimatomställning.
5. Migrationen bör renodlas till arbetsmarknadsinvandring
Sverigedemokraterna har etablerat ett odemokratiskt miniminivåparadigm för migration baserat på en exkluderande nationalism på gräns till kulturell autism. Sett ur ett systemanalytiskt perspektiv är invandring en nödvändig demografisk förutsättning för Sveriges ekonomi. En mer rationell väg är att inleda en utvecklingsinriktad demokratidialog med asylproducerande länder för att göra om asylpolitiken till en politik för demokratibistånd och renodla migration till en arbetsmarknadsbaserad invandring.