Väldigt mycket av det som sker i världen ligger högt över det vardagsliv vi larvar omkring i. Enorma frågor beslutas – eller råkar hända – långt ovanför oss. Om vi alls får förklaringar är de knepiga att förstå om man inte är tekniker eller ekonom. Ibland tvivlar vi på att ens beslutsfattarna begriper så värst mycket av vad de åstadkommer. Det är lätt att tappa hoppet och nog är många djupt pessimistiska inför framtiden.
Men om man bara ser till risker och problem kan man ju i värsta fall få rätt och alltså få leva med fasan två gånger. Om man ser på framtiden med hopp kan man faktiskt få vara glad två gånger i stället, så vi tänker rikta blicken mot möjligheterna och det finns mycket att hoppas på. Det är ju bland annat uppenbart att kärnkraften håller på att avskaffa sej själv av ekonomiska skäl och som galen optimist kan man ju hoppas att teknikerna finner metoder att avgifta avfallet inom kortare tid än hundratusen år.
Vi läste att IKEA ska storsatsa på vind och sol med 500 miljoner euro på vindkraft och 100 miljoner euro på solenergi. Dessutom tänker de satsa 400 miljoner euro på att hjälpa dem som lever i de områden, som är mest drabbade av den globala uppvärmningen. Det är alldeles underbart och vi hoppas att andra storföretag är lika förnuftiga. De lever ju i samma värld som vi andra och bör vara rädda om sina framtida kunder.
Vind och vatten är på gång men anläggningarna blir kostsamma och platskrävande och förhoppningsvis finns det utvecklingsmöjligheter, som förenklar. Det som känns mest hoppfullt är solenergin, som kan utnyttjas på så många sätt utan att det behöver kosta och kräva mer än bland annat U-länderna klarar av. Solceller håller på att förändra energiproduktionen totalt, men det sker inte utan motstånd från dom som vill tjäna klöver.
Det vi läste om senast är att kineserna tillverkar solpaneler som är så billiga att de konkurrerar ut västvärldens producenter. Det blir förstås billigare om man inte behöver krångla till det med demokrati och lönsamhet utan fattar beslut från ovan. Det utspelar sig hårda konflikter lite utanför den vanliga medierapporteringen men vi får väl hoppas att det jämnar ut sej. Ett jätteproblem är att produktionen kräver sällsynta mineraler och det leder till miljöskador. Vi hoppas att utvecklingen leder till samverkan för en bättre värld för oss alla och att den kommer så fort att vi med får uppleva en trygg värld för våra barn.