I veckan kom beskedet att vegetarisk mat blir huvudalternativ för patienterna på kardiologiska kliniken i Örebro eftersom hjärtpatienter har särskilt mycket att vinna på att äta mer från växtriket. Vi hoppas att fler offentliga verksamheter, speciellt skolorna, runt om i landet tar efter detta positiva exempel.
Den vetenskapliga kopplingen mellan stigande konsumtion av ohälsosamma livsmedel och ökande förekomst av livsstilssjukdomar är mycket stark. De livsmedel som har mest hälsorisker enligt internationella och nationella sakkunniga, se särskilt de Nordiska näringsrekommendationerna, är i första hand charkvaror, kött, feta mejeriprodukter, salt, socker och vitt mjöl. Det är väl visat att de orsakar eller bidrar till uppkomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar, exempelvis diabetes, hjärtkärlsjukdom och flera cancerformer.
Tidiga förstadier av åderförkalkning har i hög grad påvisats hos barn som äter mycket mättat fett. Barn tar mer skada än vuxna av cancerframkallande ämnen, inte minst genom födointaget. Två studier från Harvard har nyligen visat ett starkt samband mellan konsumtion av rött kött i unga år och en ökad risk för att senare i livet utveckla bröstcancer. Motsvarande hälsoeffekter erhålls genom en bättre livsstil.
Intag av mycket frukt och grönsaker i barndomen halverar nästan risken för framtida cancer enligt en stor studie från England. Studier på patienter med kärlsjukdom har visat att en helt växtbaserad kost åstadkommer en tillbakagång av åderförkalkning, vilket leder till mindre risker för hjärtinfarkt, stroke, bristning av kroppspulsåder och avancerad njursvikt.
Senaste årens intresse för hälsa, viktnedgång och specifika dieter har lett till en ökning av dieter som rekommenderar mycket proteiner och fett, och mindre kolhydrater. Detta kan vara bra om man önskar gå ner i vikt eller tillfälligt förbättra sitt blodsocker. Dessa så kallade LCHF-dieter har dock visat sig öka risken för död i förtid, givet att de baserar sig på föda från djurriket. Om man väljer en LCHF-diet med växtbaserad kost, så uppnås istället goda effekter på både diabetesläge och på framtida risk för sjukdom och död.
Kolhydrater kan delas upp efter hur snabbt de omsätts till socker i kroppen. De snabba kolhydraterna från socker och vitt mjöl är inte bra för hälsan. De långsamma kolhydraterna från fullkorn, frukt, bär och baljväxter (bönor, linser och ärtor) har istället positiva hälsoeffekter. Bland annat reglerande av blodsocker och en skyddande effekt mot ett flertal cancerformer och en förtidig uppkomst av åderförkalkning. Världscancerfonden rekommenderar den som vill minska risken för cancer att äta mat huvudsakligen från växtriket. Alla ämnen i vår kost med påvisad cancerskyddande effekt finns huvudsakligen i växter, medan de ämnen som påvisats ha cancerframkallande effekt finns i animaliska produkter.
En hälsosam kost kan förebygga övervikt och livsstilssjukdomar. Skolan har ett ansvar mot de som är unga och sårbara för negativ påverkan. Pedagogiska styrmedel behövs för att hälsosamma förändringar i kosten ska bli norm. Vår uppmaning till kommunpolitikerna är därför: Låt varannan måltid vara vegetarisk i skolorna och servera rikligt med grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, bär, nötter och frön.