Flyktingkrisen i Europa och de bakomliggande konflikterna i Mellanöstern och Nordafrika kastar sin skugga över FN:s generalförsamling som öppnar i veckan. När Förenta Nationerna i år firar sitt 70-årsjubileum tvingas man hantera en uppgift som fanns på bordet också när organisationen grundades efter andra världskrigets slut – flyktingfrågan.
Åter befinner sig människor på flykt undan krig och humanitära katastrofer. Antalet flyktingar är rekordmånga, 60 miljoner, och till skillnad från 1945 ser vi i dag inget slut på stridigheterna. Ett handlingsförlamat säkerhetsråd har i Syrien och Irak misslyckats att fylla sin viktigaste uppgift – att värna internationell fred och säkerhet.
I slutet av månaden hålls den så kallade allmänna debatten i generalförsamlingen. Alla världens ledare får då tillfälle att ge sin syn på läget i världen. Det ska bli särskilt intressant att höra vad Ryssland och Kina har att säga mot bakgrund av att de två länderna har lagt en rad veton och därmed hindrat säkerhetsrådet att vidta skarpa åtgärder i Syrien.
När säkerhetsrådet är förlamat måste andra delar av FN-systemet gripa in. Övriga FN-medlemmar bör samverka om nya initiativ i generalförsamlingen som kan dels hantera flyktingkrisen, dels stoppa konflikterna. Europa bör, med sin historia och sina humanitära ambitioner, ta ledningen.
I anslutning till FN-årets start hålls traditionsenligt också ett toppmöte i högkvarteret i New York. Den här gången ska världens stats- och regeringschefer sätta sin signatur under det utvecklingsavtal som blev klart i början av augusti. Här finns anledning att känna optimism.
Världen ska till slut få en ny utvecklingsagenda efter de åtta millenniemålen som har varit vägledande sedan år 2000. De nya målen för socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling sammanfattas i sjutton punkter. Efter att hundratals miljoner lyfts ur fattigdom under de senaste femton åren sägs nu att fattigdom och hunger helt ska utrotas. Flickors och kvinnors rättigheter återfinns glädjande nog i det nya avtalet i form av ambitiösa och viktiga mål om att stoppa barnäktenskap och främja sexuell hälsa och rättigheter. Förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn uppmärksammas och rimliga arbetsförhållanden ska främjas.
FN-medlemmen Sverige ligger långt fram på många områden i det internationella samarbetet. Humanitära frågor, jämställdhet och klimatfrågor hör till svenska profilfrågor liksom strävan efter större effektivitet och transparens i FN-systemet. Regeringen kandiderar till en plats i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 och hårt och enträget arbete krävs för att nå en av de eftertraktade platserna. Det är också ett tillfälle att stärka engagemanget för FN-frågor även på hemmaplan.
En plats i säkerhetsrådet ger Sverige ytterligare möjlighet att ta initiativ för internationell fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter. Det finns alla skäl för den svenska regeringen att vara än mer aktiv i FN-samarbetet framöver.