Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Skolan är inte alls reformtrött

Kritik mot Fridolin. Skolan är inte reformtrött. Det skolan är trött på är däremot dålig styrning, dåliga resultat och ogenomtänka åtgärder.

Kritik mot Fridolin. Skolan är inte reformtrött. Det skolan är trött på är däremot dålig styrning, dåliga resultat och ogenomtänka åtgärder.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Folkbladet debatt2015-07-29 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det sägs att skolan behöver arbetsro. Att skolan måste få vila för att utvecklingen ska kunna vända. Utbildningsminister Gustav Fridolin brukar berätta en anekdot om hur man i personalrummet på skolan där han jobbade skämtade om att en ny regering betyder en ny läroplan.

Det finns däremot inget som tyder på att skolan är reformtrött. Tvärtom finns det mycket som tyder på att skolan behöver större reformer nu än någonsin tidigare. Det behövs arbetsro i klassrummen, men inte på utbildningsdepartementet.

Det svenska skolväsendet står inför mycket stora utmaningar som för var dag växer sig allt större. OECD konstaterar i den rapport över den svenska skolan som lämnades över till regeringen tidigare i år att de senaste årens reformer är viktiga, men långt ifrån tillräckliga med tanke på det svenska skolsystemets allvarliga situation.

Polen är ett land som har klättrat från bottennoteringar i PISA till toppskiktet inom samtliga kunskapsområden. Enligt deras utbildningsdepartement beror de ökade resultaten på stora och omfattade reformer. De utökade den obligatoriska skolgången med ett år, de utökade språkundervisningen markant och höjde lärarlönerna med hela 50 procent mellan år 2007 och 2013. Polen valde att inte stå stilla. De efterfrågade inte arbetsro när kunskapskrisen var ett faktum.

Styrningskedjan i den svenska skolan är oklar. OECD säger att det är oklart vem som har ansvar i svensk skola. Den otydliga ansvarsfördelningen och bristen i likvärdighet som uppkommit av decennier av förödande decentraliseringsreformer och det gradvisa införandet av den marknadsanpassade skolan är inslag som inte kan bestå. Kommunerna har fått ta över ett ansvar som de inte var redo för.

För att skapa en nationellt likvärdig skola krävs det att staten tar ansvar för finansiering och styrning. Det vore en reform som hade tjänat oss väl. När Lärarnas Riksförbund genomförde en undersökning uppgav 8 av 10 lärare att staten borde ta över ansvaret för skolan.

Vad skolan är trött på är ogenomtänkta reformer utan stöd hos varken forskning eller lärarprofessionen. Vi får dock inte låta det utgöra definitionen av en skolreform. Det är nu vi måste kämpa för att stärka skolväsendet. Det behöver den svenska skolan mer än någonsin tidigare.

Läs mer om