Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Se upp för galningarna

Vad som blir kvar. Efter ett tredje världskrig med atomvapen hade det bara funnits kackerlackor kvar på vår planet, skriver Torsten Nilsson.

Vad som blir kvar. Efter ett tredje världskrig med atomvapen hade det bara funnits kackerlackor kvar på vår planet, skriver Torsten Nilsson.

Foto:

Folkbladet debatt2015-08-11 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För ungefär 70 år sedan USA fällde atombomberna över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki 200.000 människor dödades av bränn- och strålskador, men inte alla direkt. Flertalet levde timmar, dygn och veckor efter explosionerna, ofta under fruktansvärda plågor. Strålskadorna fortsatte att skörda offer i årtionden genom leukemi och andra sjukdomar.

Brandbomber över Tokyo hade också skördat 100.000-tals offer, men här koncentrerades sprängverkan i en enda bomb, som skämtsamt kallades ”Little Boy”. Ändå verkade man i USA knappast inse att den ”Lilla pojken” var något radikalt nytt i krigföringen och skulle inleda en ny och skrämmande era i världspolitiken, den s k terrorbalansen (sedan Sovjetunionen skaffat motsvarande vapen).

De som förespråkade kärnvapen menar att kärnvapenbalansen räddade oss undan ett tredje förödande världskrig. Om ena sidan försökte flytta fram positionerna, hade den andra sidan Bomben (eller rättare sagt tiotusentals stridsspetsar med ännu effektivare kärnvapen) i bakfickan. Ibland testade man ändå motståndarens nerver, som under Kubakrisen 1962.

Ingen vet om det hade blivit något tredje något världskrig i alla fall – insatserna var trots allt höga även vid ett fullskaligt konventionellt krig. Vad man vet är att terrorbalansen innebar ohyggliga risker. Hade hela arsenalen utlösts, skulle bara kackerlackor ha trivts på vår planet. Så här efteråt kan man förundra sig över att ingen olycka inträffade.

Men även om kärnvapnen hade en avskräckande effekt under kalla kriget, så har detta argument ingen relevans i dag, när nio länder har tillgång till kärnvapen och det finns fler än två regionala maktcentra. Idag innebär kärnvapen enbart risker för alla parter.

Putins kärnvapenretorik visar att kärnvapnen inte spelat ut sin politiska roll. Att börja skramla med kärnvapen i Europa 2015 är ett tecken på svaghet, inte styrka, och imponerar kanske inte på så många. Men om Putin skriver om Rysslands kärnvapendoktrin så att landet åter kan sätta in taktiska kärnvapen (slagfältsvapen), kan det öka spänningen i Europa.

En del kärnvapen har skrotats, men det finns fortfarande uppskattningsvis 16.000 stridsspetsar kvar, varav två tusen är färdiga att avfyras. Det är 16.000 för mycket. Det är bisarrt att fattiga länder som Pakistan, Indien och till och med det svältande Nordkorea satsar stora resurser på att skaffa sig kärnvapen. Och USA och Ryssland saknar säkerhetspolitiska motiv för att lägga hundratals miljarder på att modernisera vapen från kalla krigets tid. De fungerar helt enkelt inte i dagens konflikter, som oftast inte uppstår genom hot från andra stater.

Kärnvapen är ett politiskt potensmedel som är verkningslöst och farligt för alla. Kärnvapen borde förbjudas innan de hamnar i händerna på fler galningar. Tyvärr verkar utvecklingen gå i motsatt riktning. Därför är det viktigt att minnas Hiroshima och Nagasaki.

Läs mer om