Tröghet. Så kärnfullt kan ett av problemen på svensk arbetsmarknad sammanfattas. I jakten på fler jobb är ett ofta förbisett faktum vikten av att människor befinner sig på rätt ställe, vid rätt tidpunkt i sitt arbetsliv. Sådan matchning är en förutsättning för den enskildes känsla av meningsfullhet på jobbet. Men lika avgörande för att underlätta jobbkedjor och uppnå största möjliga samhällsekonomiska effektivitet.
En första tröghet handlar om risken att fastna i glappet mellan studier och arbetsliv. Problemet blir vanligare när allt fler läser på högskola eller universitet. Aktiva insatser krävs så att studenternas kunskap kommer till användning snabbast möjligt. Både för deras egen och för samhällets skull. Här finns åtskilligt att göra. Lärosätena måste bli bättre på att följa upp vilka jobb som utbildningarna leder fram till och underlätta kontakter med arbetsmarknaden. Studentmedarbetaranställning är ett handfast sätt att öka närheten till relevant jobb.
Nästa tröghet handlar om bristande rörlighet för den som tagit klivet in på arbetsmarknaden. Många stannar kvar i en anställning som egentligen borde ha avslutats. Till nackdel för den enskilde och arbetsplatsen. Förhållandet främjar högre ohälsa och lägre produktivitet. Bland dem som byter jobb uppstår inte sällan skarpa skott mellan sektorer. Det är olyckligt. Ökad rörlighet mellan privat och offentlig sektor skänker bättre förståelse för olika förutsättningar vilket befruktar verksamheterna.
De enkla lösningarna är få, men en sak vet vi. Bättre utbildning och bredare kompetens ökar viljan och möjligheten att bryta upp invanda mönster. Det underlättar karriärbyten som i sin tur alstrar jobbkedjor med positiva effekter på hela arbetsmarknaden. Strategisk kompetensutveckling behöver därför stå högt på jobbagendan. Även här talar vi win-win. Utvecklad kompetens stärker den enskilde som kan vässa verksamheten och bidra till bättre resultat för arbetsgivare. Så bekämpas tröghet.