Den senaste tiden har ordet ”skatteparadis” använts flitigt i debatten. Med skatteparadis menas vanligen små fattiga länder där rika människor kan gömma undan sina pengar för att slippa betala skatt. För dessa, ofta extremt rika människor, är det alltså paradisiskt att inte behöva dela med sig av sitt överflöd.
Levnadsförhållandena för människorna i dessa paradis är sällan paradisiska. Fattigdom, undernäring, sjukdom och dålig utbildning är ofta vardagen för de flesta människorna. För mig är Sverige det riktiga skatteparadiset. Här bidrar vi alla efter förmåga till att bära samhällets gemensamma kostnader och staten omfördelar resurserna så att ingen lämnas efter i outhärdlig fattigdom. Jag tycker därför att vi inte ska gå på medias bild av som är skatteparadis. Bilden av att ett samhälle där de rika undandrar sig beskattning och de fattiga lider nöd, är en falsk bild av paradiset. Låt oss tala klarspråk och använda det rätta ordet: Skattesmitarparadis.