Nyligen uppstod en häftig debatt med anledning av att SD satte upp affischer på en tunnelbanestation i Stockholm och att dessa revs ned av vänsterextremister. Det visar att debatten om migration och integration fortfarande i alltför hög grad förs på ytterkantsaktörernas villkor. Sverige behöver mer av en sansad diskussion om dessa frågor.
Sverige ger nya möjligheter till människor som flytt för sina liv och stora möjligheter till deras barn. Med dessa möjligheter följer ett tydligt och självklart ansvar för alla och envar när det gäller att bidra till den egna försörjningen. Alla som vill och kan jobba ska också ha ett arbete att gå till. Det måste också finnas tydliga drivkrafter som uppmuntrar till egen försörjning istället för att låta sig försörjas av samhället.
2010 genomfördes en reform som ändrade synen på integration av nyanlända invandrare i Sverige. Reformen ökade betoningen på arbetslinjen för alla inklusive nyanlända och under de första två åren i landet får nu nyanlända en etableringsplan och en ersättning som utgår för genomförandet av planen.
Etableringsreformen har sedan dess haltat. Nyanlända ska fortsatt mötas av tydligt arbetsmarknadsfokus och Arbetsförmedlingen ska vara den första myndighet nyanlända kommer i kontakt med. Men Arbetsförmedlingen behöver bli bättre. Därför är den stora översyn som Alliansregeringen aviserade under 2014 mycket viktig.
I dag har Arbetsförmedlingen även ansvar för att bosätta nyanlända som önskar hjälp med detta. Tanken är att de ska bosätta sig där det finns goda möjligheter till arbete. Men bostadsmarknaden har inte kunnat tillgodose bostäder åt de nyanlända och därför har arbetsmarknadsfokuset blivit lidande. Moderaternas arbetsgrupp föreslår därför att ansvarsfördelningen skiftas från Arbetsförmedlingen till länsstyrelserna i fråga om bosättning. Migrationsverket sluter då avtal med länsstyrelserna som sedan ansvarar för fördelningen mellan kommunerna i respektive län där kommunernas avtal ska bli bindande.
Att Arbetsförmedlingen fråntas ansvar för bosättning gör att den kan fokusera på att förmedla jobb, inte bostäder. De insatser som ges till nyanlända under den första tiden i Sverige har varit bristfälliga och Arbetsförmedlingen bör därför lägga fokus på att dessa blir mer effektiva och individbaserade.