De senaste decenniernas utveckling mot en allt fredligare värld har brutits. Konflikten i Syrien har spridit sig i regionen och orsakat den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Ännu efter tjugo år pågår krigshandlingar i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo. Det nya landet Sydsudan skakas av motsättningar internt och med det gamla Sudan. Jemen, Centralafrikanska republiken och Afghanistan är andra exempel på konflikthärdar.
Små och stora länder måste samarbeta i FN för att uppfylla stadgans övergripande mål om fred och säkerhet. Huvudansvaret ligger på säkerhetsrådet och särskilt de fem permanenta medlemmarna. Tyvärr fyller inte rådet alltid sina skyldigheter enligt FN-stadgan och övriga medlemmar måste därför överväga alternativa metoder att försvara våldsdrabbade civilbefolkningar.
Ett ambitiöst projekt i form av inrättandet av så kallade snabbstridsgrupper har provats av Europeiska unionen i snart nio års tid. Trots stora behov har stridsgrupperna inte satts in vid ett enda tillfälle. Det stämmer till eftertanke.
Sverige har lett Nordic Battle Group vid tre tillfällen, 2008, 2011 och 2014. Resurserna som lagts på NBG skulle ha kommit till större nytta i någon av de konflikter där FN i dag arbetar med begränsade resurser och personal.
En akut situation råder i Syrien och Irak där drygt fyra års konflikt har dödat en kvarts miljon människor och 12 miljoner människor har drivits på flykt. Samtidigt finns bortom mediernas strålkastarljus miljontals flyktingar i Asien och Afrika.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon uppmanar till samling för att bistå de miljoner som tvingas uthärda följderna av våld och konflikter. En högnivåpanel som tillsattes av Ban fastställde i en rapport nyligen att en av de viktigaste åtgärderna för att möta dagens och framtidens problem är en snabbinsatsstyrka som ställs till FN:s förfogande.
Tre åtgärder framstår som särskilt angelägna:
1. Ta gemensamt ansvar för flyktingmottagandet och hantera de konflikter som orsakar flyktingkrisen.
2. Inrätta en militär snabbinsatsstyrka till FN:s förfogande.
3. Satsa på fredsbyggande insatser inom ramen för FN:s nya hållbarhetsmål.
Sverige hör till de länder som bör styra om sina resurser och rikta in sig på att erbjuda FN ytterligare hjälp. Regeringen bröt förra året en nedåtgående trend genom att för första gången på länge skicka en större styrka till en FN-ledd fredsfrämjande insats. Som humanitär stormakt och aktiv i många konfliktområden är den svenska regeringen väl medveten om de behov som finns såväl fortsatt i Mali som på andra ställen.
En omprioritering i riktning mot ytterligare stöd till FN:s fredsinsatser är ett av de viktigaste bidragen som den svenska regeringen kan ge för att stärka den 70-årsjubilerande världsorganisationen.