Klimatforskare hävdar att vi måste äta mindre kött för att minska köttkonsumtionens negativa påverkan på klimatet. Det finns ytterligare en anledning att äta mindre kött; grisar, kor och kycklingar bär resistenta bakterier på grund av för mycket antibiotika i djurhållningen. Risken för resistens ökar ju mer vi använder dessa läkemedel. Antibiotika har länge använts inom EU som tillväxtfrämjande medel. Det innebär att boskapen når snabbare upp till marknadsvikt med en mindre mängd foder. Först 2006 förbjöds antibiotika som tillväxtbefrämjande medel i EU. I medlemsländerna används ändå stora mängder antibiotika för att förebygga sjukdomar. I resten av världen finns inget förbud ens mot tillväxtbefrämjande läkemedel i djurhållningen. Vi reser dessutom till länder med sämre resistensläge och får med oss smittan hem med maten vi ätit. När vi äter kött överförs resistenta bakterier till oss vid direktkontakt och via livsmedelskedjan.
Vi står inför två stora utmaningar: Klimatförändringen och de resistenta bakterierna. Men det finns en gemensam nämnare för klimatet och antibiotikaresistensen; nämligen vår stora köttkonsumtion. Till och med regnskogar skövlas för att bereda plats åt betande boskap i Sydamerika och i Sydostasien. TV-bilder av plågade, uttorkade djur, som transporterats långa sträckor genom Europa borde dessutom verka avskräckande för vårt fortsatta frosseri i kött.
Utrymmet växer för betande boskap samtidigt som arealen regnskog minskar; det leder till mer koldioxid i atmosfären och en ökad mängd resistenta bakterier på jorden. Sverige var först i världen med att förbjuda antibiotika som tillväxtmedel i djurhållningen; en av anledningarna till att vi har lägre resistensnivå än andra länder. Nu gäller det att även gå i spetsen för minskad köttkonsumtion. Det är dessutom en framtidsinvestering för bättre klimat och minskad spridning av resistenta bakterier.