Vi kan se oss omkring var vi än befinner oss i Sverige och konstatera att andelen innevånare med annan färg på håret än svenskt askblont är betydande. Detsamma gäller i hög grad färgen på ögonen som nog ska vara ljust blå för att de ska kännas ”ursvenska”. Typiskt svenskt är förmodligen en väldigt ljus hudfärg. Inte heller detta dominerar gatubilden i en svensk stad. I en inte allt för fjärran tid kallades det typiskt svenska utseendet för Ariskt.
Köttbullar skulle många säga men det finns varianter av rullad köttfärs i de flesta kulturer runt om i världen. Inlagd sill? Det finns många olika varianter för konservering av mat. Möjligen är vi ensamma om en så söt inläggning. Knäckebröd? Vad jag vet har hårt bröd också funnits i de flesta kulturer. Därtill har man varit nödd och tvungen innan konserveringsmedel förlängt hållbarheten hos mjukt bröd.
Det man ätit under längst tid i Sverige är förmodligen renkött.
Folkmusik? Har mycket stora influenser av romsk och judisk musik och från den tidens moderna östeuropeiska danser, schottis och vals, som kommit in via adeln och sipprat ned i bjälklagen. Dansband? Väldigt stort i Norge och har sina rötter i Countrymusiken.
Nationalromantik? Är väl knappast speciellt svenskt, snarare nordeuropeiskt, inte ens den svenska nationalsången hyllar Sverige.
Stugan som är målad i Falu rödfärg finns förmodligen inte någon annanstans eftersom just den färgen kommit till som en restprodukt från Falu koppargruva. Stugor i andra delar av Sverige och i våra grannländer var målade med andra konserverande färger om de alls var målade. Stadens stenhus och offentliga byggnader följde utan undantag de stilar som importerats från kontinenten.
Det gäller också i hög grad kyrkorna.
Om vi säger att man är svensk efter 5 generationer, hur många kan då kallas svenskar?
Hur många har någon släkting som kom till Sverige som arbetskraft från Holland/Belgien – Vallonerna? Hur många har tyska förfäder? Om släkten härstammar från det Finnland som var svenskt, är man svensk då?
Räcker det med att man själv definierar sig som svensk eller ska någon annan godkänna ens svenskhet?
Det känns som om det är väldigt svårt att peka ut vad som är typiskt svenskt. Var ska vi dra gränserna och vem ska dra dem? I tider då främlingsrädslan sprider sig är det viktigt med perspektiv. Det är viktigt att vi ser hur lite det är runt oss som inte är importerat. Det är viktigt att visa att vår kultur tjänat på och fortfarande tjänar på att vi hela tiden får in nya influenser i vårt land.
I forntiden kastade svenska troll sten på kyrktornen. Vi får innerligt hoppas att de inte visar sina fula trynen här igen för att kasta sten på andra torn.
Oppositionsråd