Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Gynna svenskt företagande

Borg började fela. Förre finansministern - här på fotbollsmatch i Stockholm - får kritik på dagens insändarsida.

Borg började fela. Förre finansministern - här på fotbollsmatch i Stockholm - får kritik på dagens insändarsida.

Foto: Sören Andersson/TT

Folkbladet debatt2015-05-30 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De senaste tio åren har skattereglerna för ägarledda företag förbättrats och förenklats, till gagn inte bara för företagare och investerare utan också för alla som kan glädja sig åt en starkare ekonomi och fler jobb. De tidigare så kritiserade skattereglerna (3:12-reglerna) har reformerats så att de skapar möjligheter till vinst och utdelning, vilket gynnat företagandet och investeringarna.

Ägarledda företag är företag där ägaren själv aktivt driver företaget, exempelvis många småföretag och familjeföretag. Det är där framtidens jobb skapas, och en förutsättning för ett blomstrande Sverige även utanför storstadsregionerna.

När Anders Borg 2014 införde krångliga begränsningsregler av ägandet var det ett avsteg från den positiva utvecklingen, och nu riskerar regeringen med Socialdemokraterna i spetsen att ytterligare försämra villkoren för ägarledda företag – med negativa konsekvenser för hela samhället som följd.

Sverige har infört investeringssparkonton för så kallade passiva placeringar, med en schablonbeskattning på motsvarande ungefär tio procent av avkastningen. Beskattningen på vinst i ägarledda företag varierar mellan 20 och 57 procent – i vissa fall beskattas alltså vinsten med full arbetsbeskattning.

Så medan delar av svenska kapitalbeskattningen för passiva placeringar har gjorts mer konkurrenskraftig släpar reglerna för aktiva placeringar efter. Aktiva investeringar – när en företagare investerar både pengar och arbete – missgynnas.

Skillnaden i skatt mellan aktiva och passiva placeringar är alltså redan stor, och riskerar att bli betydligt större om regeringen försämrar 3:12-reglerna. Det skulle skapa osäkerhet för investerare och en återgång till en betydligt sämre tid för svenskt entreprenörskap och företagande. Investeringskapital är rörligt och redan idag har Sverige nästan dubbelt så hög kapitalbeskattning som jämförbara länder.

Att ställa skatten på arbete mot skatten på entreprenörskap leder fel, och riskerar att utmynna i mindre investeringar och färre nya jobb.

Vill regeringen nå en bättre balans är det bättre att sänka världens högsta marginalskatt än genom att försämra villkoren för det entreprenörskap som är en förutsättning för att fler ska ha en arbetsinkomst att beskatta.

Sverige behöver fortsatta reformer för att göra svenskt, aktivt ägande lika attraktivt som utländskt ägande eller passivt sparande på investeringssparkonto. Allt annat vore kontraproduktivt för entreprenörskapet.

Läs mer om