Jag vet och är säker på att folket är suveränt i alla lägen. Vi såg i förra veckan ett tydligt exempel på folkets bestämmande. Befolkningen i det västafrikanska landet Burkina Faso fick nog. I tre decennier har de levt i fattigdom och styrts av diktatorn Compaoré. Det som kännetecknade Faso var misär, korruption och förtryck. Men nu har folket tvingat bort sin diktator.
I Kongo är situationen idag mycket svår. Landet har naturtillgångar som räcker för att varje kongoles skulle ges ett drägligt liv. Men så är det inte. Tvärtom har Kongos befolkning i flera decennier levt i värsta fattigdomen där miljontals barn inte går i skolan, statsanställda inte får sina löner, kvinnornas behandlas som andraklass medborgare och diktaturen råder, ledarna är korrupta och plundrar landets resurser.
Diktaturen i Kongo vill ändra författningen för att öppna vägen till fortsatt vanstyre och på så sätt blir det möjligt för den sittande presidenten att kandidera i nästa val. Genom fusk och manipulation av röster hoppas president Kabila fortsätta styra landet. Kongoleserna vill egentligen inte det. Organisationer i civila samhället och politiska partier anser att det räcker med vanstyre, maktmissbruk och diktatur.
En av organisationerna som delar befolkningens önskan är KONGO MOKO i Sverige, som bestämt kämpar för att förändring i Kongo. Jag hoppas att regimen i Kongo rannsakar sig själv och söker sin väg ut, utan att riskera tvingas bort av befolkningen. Jag hoppas också att mina landsmän, Sverige och omvärlden blir stärkta och inspirerade av det som hänt i Burkina Faso; vilket är ett tecken på att folket har makt att bestämma.
Vi har ansvar för vårt lands framtid. Vi är tillräckligt starka för att kunna bli av med Kabila och befria vårt land. Jag vill uppmuntra kongoleser och Kongos vänner i Sverige att fortsätta stå emot vanstyre i vårt Kongo.