Friska jordar är en förutsättning för att vi i Sverige ska ha en hållbar och långsiktig trädgårds- och jordbruksproduktion av mat. För att betraktas som frisk jord behöver den ha bra mullhalt, bra näringshalt och ett rikt mikroliv av olika nedbrytare som bakterier, nematoder, svampar, småkryp och maskar. Rötslammet är en restprodukt från våra reningsverk, och det innehåller framförallt näringsämnet fosfor.
Det är viktigt att jorden inte innehåller föroreningar. Många metaller och organiska ämnen som finns i samhället hamnar i våra avlopp och återfinns i rötslammet. En del av ämnena går via oss människor och utsöndras i urin och avföring. Exempel på sådana ämnen är olika gifter, farliga metaller t.ex. kadmium, läkemedelsrester och bromerade flamskyddsmedel, rester av bekämpningsmedel och ftalater. Totalt har fler än 250 organiska föroreningar påträffats i slam från svenska avloppsreningsverk. Dessa ämnen finns idag i olika koncentrationer i allt rötslam, även det som är Revaq-certifierat.
Vid kompostering och rötning bildas biogödsel och kompost. Kunskapen om hälsovådliga ämnen i biogödsel och kompost är begränsad, men vi vet att metaller inte bryts ned utan sprids via dessa produkter. Organiska ämnen bryts delvis ner, även om osäkerheter finns om vad som händer vid biologisk behandling. Vilka oönskade ämnen som återfinns i slutprodukten beror givetvis
på vad som rötas eller komposteras. Att skapa ett kretslopp av biologiskt material innebär också en ökad risk för smittspridning till människor och djur. Vid större
avloppsreningsverk kan man räkna med att det finns varierande koncentrationer av ett hundratal olika smittbärare i avloppsvattnet och slammet.
Ett stort antal organiska ämnen i slam följs regelbundet upp sedan 2004 (Revaq). Trenden är att halterna minskar för ämnen som fasats ut, men ökar för andra där det finns en ökande användning i samhället. Vårt reningsverk är Revaq-certifierat och slam från Revaq-certifierade reningsverk är av relativt god kvalitet. Det är dock fortfarande inte tillräckligt rent för att kunna spridas på våra åkrar.
Fortsatt teknikutveckling och forskning är en förutsättning för att växtnäringen i slammet ska kunna återföras till jordbruket.
Vi har precis nyligen fått veta att rötslammet från Slottshagens reningsverk innehåller ämnet Antimon, som är en halvmetall som i det periodiska systemet ligger nära arsenik. Det är ett grundämne som inte försvinner, utan kommer att finnas kvar i jorden om rötslammet sprids på åkrarna. Källan till Antimonet tros vara företaget Cleanaway PET, där det frigörs vid reningen av PET-flaskor. Det är med stor förundran vi tar emot beskedet att Norrköpings Vatten AB vill få tillfälligt undantag för att kunna fortsätta spridda rötslammet på åkrarna, trots målet att successivt minska spridningen av metaller fram till 2025.