I en representativ demokrati ska de förtroendevalda politikerna företräda folket. Sverige har satt upp mål om jämlik delaktighet och jämlikt inflytande och det har partierna ansvar för.
Jämställdhet och mångfald inom ett politiskt parti handlar om möjligheter till makt och påverkan. Det handlar om vilken typ av uppdrag man får, vilka politiska frågor man ansvarar för, vilken status de olika uppdragen och ansvarsområdena har, vem som pratar mest och blir mest lyssnad på, vem som får mest inflytande i beslutsprocesser och vem som motarbetas.
Miljöpartiet är ett feministiskt parti och det har vi varit sedan starten. Det innebär inte bara att vi ska ha en feministisk politik utan också att vi ska organisera oss feministiskt.
Ibland uppstår svårigheter med att organisera sitt feministiska parti. Miljöpartiet använder sig av varvade listor. Tyvärr är det fler kvinnor än män som lämnar sina politiska uppdrag i förtid. När en kvinna lämnar fullmäktige sätter länsstyrelsen dit nästa person på listan som alltså lika gärna kan vara en man.
Här i Norrköping har vi drabbats hårt av detta vilket lett till att vi bara har en kvinna i kommunfullmäktige av de fem representanter vi har. Vid en undersökning i pressen under våren fick vi, det feministiska miljöpartiet sämst siffror av alla partier. Det är sorgligt. Men hur skulle man kunna göra på annat vis? Om länsstyrelsen sätter in en kvinna när en kvinna lämnat, kanske de skulle gå förbi turordningen, och det är inte speciellt demokratiskt det heller.
Också när det gäller sammansättningen av lokala styrelser är det svårt att få en feministisk representation. I hela landet har miljöpartiet endast 33% kvinnliga ordföranden. Det är verkligen ett underbetyg. Det är helt jämförbart med kvinnlig representation i vilka styrelser som helst, och det alltså i ett feministiskt parti.
Nu är det dock så att även om vi inte nått ända fram ännu så jobbar vi hårt på det. Och vi har blivit bättre. Andelen kvinnor har ökat på alla nivåer inom Miljöpartiet. Interna undersökningar visar att den kvinnliga representationen har ökat med 3,3 procentenheter sedan valet i Sveriges kommunfullmäktigen. Samma undersökningar visar på en ökning på 6,9 procentenheter kvinnliga ledamöter i kommunala bolag runt om i landet.
Vi kan faktiskt fungera som förebilder för resten av samhället, men vi kan inte luta oss tillbaka och sluta arbeta för jämställdheten. Då kommer inget att hända, eller det kan till och med försämras igen. Varje litet steg i rätt riktning är en liten seger på vägen mot ett samhälle där målen om jämlik delaktighet och jämlikt inflytande är norm.