Barnbidraget har inte höjts på 10 år. Detta trots att det är bland det mest träffsäkra som finns i svensk ekonomi. Ett höjt barnbidrag skulle innebära minskade klyftor i samhället, ökad konsumtion hos barnfamiljer och ökad jämställdhet.
När barnbidraget infördes på 30-talet var det ett stöd till fattiga mammor. Fattigvårdspolitiken ersattes sedan på 40-talet av den generella välfärdsmodellen, barnbidraget blev då allmänt och lika för alla. Det blev en betydande grundpelare i det välfärdssamhälle som fortsatte att byggas upp i Sverige. Idag finns det mycket som pekar på att barnbidraget är ett av de mest effektiva instrumenten för att minska klyftor, öka jämställdhet och samtidigt skapa tillväxt.
Sverige är ett av de bästa länderna i världen som ett barn kan växa upp i. Samtidigt ser vi hur alldeles för många barn drabbas när deras föräldrar blir arbetslösa eller sjuka. Det har varit särskilt tydligt under de senaste åren då arbetslösheten legat på en historiskt hög nivå och skyddsnätet i sjukförsäkringen försämrats. Det är inte acceptabelt. Varje barn ska ha möjlighet till en god start i livet oavsett samhällsklass, kön, etnisk bakgrund, eventuella funktionshinder eller var de bor. Där fyller barnbidraget en viktig funktion.
Under den borgerliga regeringens åtta år vid makten höjdes inte barnbidraget en enda gång. Nuvarande nivå på 1050 kr infördes av S-regeringen 2005. Det var tydligt att högerregeringen enbart hade en lösning på alla problem – skattesänkningar. Med facit i hand så är det tydligt att denna universella lösning inte fungerade. Arbetslösheten blev högre, skolresultaten lägre och klyftorna växte.
1995 var barnbidraget 680 kr. Tio år senare, 2005, var barnbidraget 1050 kr. Med samma utveckling det gångna decenniet hade barnbidraget idag legat på 1420 kr. På ett år hade det inneburit 4400 kr mer per barn. Det är en eftersatt utveckling vi inte kan blunda för.
Den gamla borgerliga regeringen lämnade efter sig ett budgetunderskott. Det påverkar naturligtvis dagens reformutrymme och gör att jag tyvärr inser att de reella möjligheterna är små att höja barnbidraget med 370 kronor i ett slag. Men jag menar att höjningen borde påbörjas så snart som möjligt. Det är uppenbart att skattesänkningarna, mest till dem som tjänat mest, inte kan ersätta ett så effektivt stöd som barnbidraget. Barnfamiljerna lägger inte pengarna på hög, utan kommer alltid att konsumera och på så vis bidra till ökad efterfråga i ekonomin. Det är bra för barnfamiljerna och det är bra för Sverige.
Ibland höjs röster om att barnbidraget borde bli behovsprövat. Det avvisar jag bestämt. Det är viktigt att barnbidraget förblir allmänt och generellt och riktas till varje barn istället för att bli ett socialbidrag för ekonomiskt utsatta. Alla barnfamiljer ska ha goda förutsättningar när de bildar familj och inte heller förlora i marginaleffekter om deras inkomster skulle öka. Barnen ska stå i centrum och värderas lika. Med ett underskott i statens budget på 87 miljarder som Anders Borg lämnade efter sig måste vi väga utgifterna noga. En höjning av barnbidraget är ändå en så pass viktig del att det bör prioriteras. Ju fortare desto bättre.