Det måste finnas valfrihet när det gäller att få komma till ett korttidsboende. En del vill komma hem med en gång och de är många gånger kapabla till att sköta sig själva med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård. Medan andra absolut borde få en plats på ett korttidsboende för rehabilitering. Vetskapen att det finns personal runt omkring gör att man känner sig trygg och vågar prova på saker såsom toalettbesök, ta på sig kläder, ta en liten promenad med rollatorn med mera. Ett korttidsboende skulle innebära att efter det så kommer personen sedan hem och klarar sig i många fall med mindre kommunal omsorg.
De skrämmande reportagen som visas i media är ovärdiga. De människor som befinner sig i dessa situationer måste få ha valfriheten att välja om de vill komma till ett korttidsboende eller till det egna hemmet.
Många är ensamma utan något socialt nätverk och lever med rädsla och otrygghet trots kommunens omsorg.
Hemtjänst och hemsjukvård passar en del men alla kan inte behandlas efter en enda mall. Var finns valfriheten och förståelsen att vi kan ha olika behov även när vi blir äldre och sjuka?
Att förvägra människor rätten att få komma till ett korttidsboende kostar mycket pengar och stort mänskligt lidande. I slutänden kommer behovet av fler äldreboenden att öka och i dagsläget finns dessa inte i Norrköpings kommun.