Är Albert Einsteins beskrivning av ett svart hål som en bild av det mänskliga livets slut? Det vill säga all massa och allt ljus som sugs in, kan aldrig lämna det svarta hålet. Är det inte precis så jordelivet slutar för oss människor? Eller finns det en ljusning i mörkret?
Den nyligen bortgångne vetenskapsmannen Stephen Hawking hävdar att svarta hål inte är så svarta. Det finns en väg ut ur svarta hål sa Hawking under en populärvetenskaplig föreläsning i Stockholm för tre år sedan.
Föreläsaren hävdar att materia som hamnat i svarta hål inte förintas helt, utan bevaras i ett annat universum. Frågan är om det även gäller oss människor? Vi dras ju obönhörligt in i det svarta hål som är livets slut, och lämnar jordelivets händelsehorisont för gott. Men Stephen Hawking gav med glimten i ögat den entusiastiska publiken en viss förhoppning: ”om du hamnar i ett svart hål ska du inte ge upp”.