Med förlov sagt – när priset på el genom en illa genomtänkt energipolitik idag varierar mellan negativa priser och 7 kr/kWh – är nog 32 öre att uppfatta som felräkningspengar.
Den prognos om fortsatt vindkraftsutbyggnad som Badman stöder sig på är samma som den tidigare regeringens, och förutsätter att redan lämnade miljötillstånd utnyttjas. Om den prognosen infrias kommer ”peak-wind” att inträffa 2025, när vindindustrin på årsbasis förväntas producera 51 TWh. Hur det ska fungera i ett elsystem, där den planerbara elkraften är begränsad, går inte att förklara. Det går inte heller att förstå hur kalkylen ser ut.
Felkalkyl gällande vindkraftverkens livslängd -Renewable Energy Foundation, REF, publicerade 2020 en rapport av Professor Gordon Hughes, Edinburgh, där han studerat 6 400 danska vindkraftverk. Det visade sig att driftstopp och höga underhållskostnader förkortar den faktiska livslängden till 12 – 15 år. I de kalkyler som vindindustrin hittills använt utgår från en livslängd om 25 – 30 år, dvs dubbelt upp mot verkligheten.
Ökad konkurrens inom vindkraftssektorn – Den tidigare regeringens prognos innebär att redan tillståndsgiven vindkraft kommer att medföra en 80% ökning av befintlig vindindustri. De extremt höga elpriser som tidvis gäller idag kommer inte vindindustrin till del eftersom höga priser bara gäller när det inte blåser. Extremt höga priser åtföljs av extremt låga priser när det blåser. Detta är en prisvariation som rimligtvis kommer att förstärkas om den redan tillståndsgivna utbyggnaden fullföljs.
En skatteförmån försvinner - För vindkraftverk gäller i normalfallet en fastighetsskatt på 0,2 procent av taxeringsvärdet, medan nivån för övriga produktionsenheter är 0,5 procent av taxeringsvärdet (Dir 2022:27). Riktvärde angivelsen för vindkraftverk bygger på installerad effekt. Utvecklingen de senaste åren har gått mot allt större vindkraftverk. Om fastighetsskatten höjs till 0,5 % av taxeringsvärdet, vilket sålunda gäller för övriga el-produktionsanläggningar, innebär det att en betydande skatteförmån försvinner.
Tidöavtalet – konkurrensneutralitet och reformer som ska genomföras under mandatperioden. I Tidöavtalet sägs bl a ”Teknikneutraliteten återställs, där inget hållbart kraftslag diskrimineras i målformuleringen. Ändringar genomförs återspeglande i samtliga relevanta regelverk och myndighetsinstruktioner där nuvarande mål återges. Till det energipolitiska målet fogas också ett tydligt leveranssäkerhetsmål för elförsörjningen där systemoperatören, idag Svenska kraftnät, pekas ut som ansvarig för måluppfyllelsen på lång och kort sikt.”
Avslutningsvis finns anledning framhålla att ett vindkraftsbolag inte har någon leveransplikt. I ett inslag i SVT (17/10 2022) har vindkraftsägare flaggat för att de kan komma att stänga av sina kraftverk när priserna blir för låga. Den nya regeringen klargjorde därvid att den inte kommer att stötta vindkraftsägare med ekonomiska stöd eller subventioner.
Svensk vindenergis ståndpunkt, att det måste beviljas fler tillstånd än de som redan finns, skulle med stor sannolikhet orsaka en ännu allvarligare elkris än den vi har idag. Förhoppningen att det inom de närmaste åren ska lämnas tillstånd och byggas ännu mer vindkraft än prognostiserade 51 TWh vittnar närmast om ett självskadebeteende.
Hans Kindstrand