I regeringens nationella strategi för elektrifiering framhålls landbaserad vindkraft som ett nödvändigt och konkurrenskraftigt alternativ för ny elproduktion. I strategin hänvisas till Energimyndighetens och Naturvårdsverkets nationella strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad som anger att den landbaserade vindkraften ska byggas ut med 87,5 TWh. En regional plan för detta finns i strategin som uppgår till 4165 nya vindkraftverk fram till 2040-talet fördelade över landet. I till exempel Sörmlands län ska 119 vindkraftverk byggas.
Många kommuner motsätter sig detta vilket fått till följd att den nu avgående miljöminister Annika Strandhäll tillsatt en utredning som ska föreslå hur incitamenten kan stärkas för kommuner att säga ja till vindkraft och hur lokalsamhällen ska kunna belönas – med en fotbollsplan eller gemenskapslokal.
Men Strandhälls utredning hjälper inte fastighetsägare som drabbats i realiteten.
Villaägarna har låtit KTH ta fram en helt ny forskningsstudie om hur värdet av villor, kedjehus och radhus påverkas av planerad vindkraft. Den visar på en stor minskning av fastighetsvärden.
Resultatet från studien är att fastighetspriserna inom 2 km från ett vindkraftverk var i genomsnitt 13,2 procent lägre under åren 2012-2018 och 10,9 procent lägre under 2005-2011 på grund av närhet till vindkraft. Den negativa priseffekten ökar alltså över tid vilket troligen hänger ihop med att vindkraftverken blir allt större.
Ett orosmoln för den som vill väcka skadeståndstalan på grund av värdenedgång till följd av vindkraft, är att domstolsprövningen sker i mark- och miljödomstolen, samma domstol som gett tillstånd till att bygga vindkraftsområdet i deras närhet. Det undergräver förtroendet för att en förutsättningslös och rättssäker prövning av skadeståndsanspråk kan ske, utan kan tvärtom skada förtroendet för rättsväsendet. Villaägarna föreslår därför att miljöskadestånd istället ska prövas av tingsrätten.
Utbyggnaden av Sveriges energiproduktion är angelägen, något dagens elräkningar och rådande omvärldsproblematik aktualiserar. Men den stora expansionen av landbaserad vindkraft som regeringen planerar måste ta skälig hänsyn under rättssäkra villkor och kompensera dem som drabbas. Först under de villkoren kan den sägas vara motiverad.
