Vill näringslivet slippa statligt tvång så får vi sätta fart nu!

Jämställdhet är affärskritiskt. 29 procent av företagen med jämställd styrelse går med minst 5 procent i vinst. Bland övriga företag uppnår endast 25 procent samma vinstnivå.

Lihvia Söderdahl är projektledare för 100-listan på Östsvenska Handelskammaren.

Lihvia Söderdahl är projektledare för 100-listan på Östsvenska Handelskammaren.

Foto: Rickard Widgren

Debatt2024-08-24 09:53
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På måndag den 26 augusti uppmärksammar vi den nationella jämställdhetsdagen. Den ger oss som tillfälle att reflektera över var vi befinner oss i utvecklingen för jämställda bolagsstyrelser i vår region. 

Den senaste undersökningen som 100-listan, ett initiativ för fler kvinnor på styrelseposter, genomfört visar att endast 20 procent av regionens bolagsstyrelser är jämställda. Hela 39 procent av regionens största bolag styrs helt av män. 

Kompetens ska gå före kön – i båda riktningar – och vi måste gå vidare från ett läge där företagen anser att de inte hittar den kompetens som krävs. Hittills har faktiskt situationen varit den motsatta, när män väljs först för att de är män snarare än för att de har den kompetens som krävs. I synnerhet när det finns styrelsekompetenta kvinnor. Inom ramen för 100-listan står 150 styrelseutbildade och erfarna kvinnor till förfogande. Problemet med ojämställda bolagsstyrelser är alltså ofta inte brist på kompetens, utan beror mer på preferenser. 

Det är viktigt att poängtera att styrelsekompetens är mångfacetterat och det är en fördel för ett gediget styrelsearbete att alla ledamöter inte är stöpta i samma form. Mångfald i såväl bakgrund, perspektiv och kunskaper gynnar företaget affärsmässigt. På ett nationellt plan visar 100-listans undersökning att 29 procent av företagen med jämställd styrelse går med minst 5 procent i vinst. Bland övriga företag uppnår endast 25 procent samma vinstnivå. 

Det finns även demokratiska grunder att beakta. Ett demokratiskt och inkluderande samhälle är något vi ständigt måste arbeta med för att upprätthålla. Det påminns vi dessvärre ständigt om i nyhetsflödet, där demokratiska fri- och rättigheter faktiskt utvecklas i motsatt riktning jämfört med flera av FN:s globala mål om jämställdhet, minskad ojämlikhet och fred.

Styrelserummet kan i det ljuset också betraktas som en arena för demokrati, om än inte politiskt styrd. I Sverige har vi alltjämt inga tvingande kvoteringsföreskrifter från statligt håll, mycket beroende på att näringslivet tagit sitt ansvar. Men nu det går långsamt. Vill näringslivet behålla makten och slippa lagstiftning på området, ligger det i vårt intresse att påskynda utvecklingen. 

Det finns alltså demokratiska såväl som affärskritiska skäl att fortsätta arbeta för jämställda styrelse. I