Vi måste bryta segregationens grunder

Skolan har ett mångfacetterat uppdrag. Ett uppdrag vars resultat ofta ifrågasätts av föräldrar, medborgare, media men också politiker.

Senad Mutic (S) i Norrköping.

Senad Mutic (S) i Norrköping.

Foto: Sara Segraeus

Debatt2021-06-23 09:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Detta med utgångspunkt i de nationella och internationella mätningar som görs. Det är klart att mätningar är viktiga och att resultaten av mätningarna bör ligga till grund för någon form av självrannsakan och utvärdering av vad som är bra respektive mindre bra inom svensk skola. Det är därför betydelsefullt för bland annat Norrköpings kommun att plocka guldkorn av de mätningar, utvärderingar och enkäter som genererar data kommunen får ta del av. Samtidigt är det viktigt att skapa en förståelse bland medborgarna att skolan inte bara har uppdraget att lära elever ett visst ämne och att betygsätta dessa ämneskunskaper. I själva verket handlar inte ens uppdraget, rent pedagogiskt, om att läraren ska lära ut kunskaper. Pedagogen skapar förutsättningar och möjligheter för eleven att inhämta kunskaper som presenteras. Vidare handlar skolans uppdrag om att skapa goda samhällsmedborgare som på ett aktivt och kreativt sätt inhämtar kunskap och på så sätt upplever en framtidstro och en ansvarskänsla över sitt liv. Detta är förstås en utmaning för skolan, inte minst med tanke på alla elevers olika förutsättningar. Det är därför viktigt att skapa goda och jämlika förutsättningar i tidig ålder för alla våra barn och ungdomar i Norrköpings kommun. Det ska inte spela någon roll hur tjock plånbok elevens föräldrar har, inte heller etnisk bakgrund, social klass eller föräldrars utbildningsnivå. Vi måste bryta dessa segregationsgrunder som finns inom skolan där barns olikhet blir allt tydligare, i allt tidigare åldrar. Därför är tidiga insatser mycket viktiga. 

Förskolan kan ibland endast ses som en form av barnomsorg, men samtidigt har förskolans uppdrag förtydligats och blivit mer inriktat till att förbereda eleven för skolgång och påbörja elevens kognitiva tankesätt kring samband, språk, kreativitet och ansvar. Barnomsorg är en viktig aspekt för att bryta segregationsgrunder, en sådan grund kan vara barn vars föräldrar arbetar respektive inte arbetar. Vi behöver därför ta tillvara på varje unikt arbetstillfälle som erbjuds och se till så föräldrar kan anpassa sig till rådande arbetsmarknad där flexibla och obekväma arbetstider blir allt vanligare. En flexibel barnomsorg, även kvälls- och nattetid, behöver vidareutvecklas i kommunen så föräldrar som arbetar skift, eller har någon form av otrygg anställning ska kunna tacka ja till varje erbjudet arbetstillfälle med gott samvete om att barnomsorg i kommunen finns tillhands.

Förskolan är en viktig förutsättning för barns framtida lärande. Det är i förskolan språket och kreativiteten på ett systematiskt sätt utvecklas med grund i evidensbaserad praktik. Vi vet samtidigt att språket är en av de viktigaste förutsättningarna för att barn i framtiden ska klara av sin skolgång och inte minst integreras i samhället. Det är därför viktigt att alla våra barn i Norrköping får samma möjligheter och förutsättningar till att klara av sin skolgång och bli goda samhällsmedborgare. Därför bör barn vars föräldrar är föräldralediga eller arbetslösa få utökade timmar i förskolan, från dagens 15 timmar till 30 timmar. Timmar i förskolan kan upplevas vara mindre betydelsefulla, men med tanke på förskolans viktiga uppdrag och barnens interaktion och samspel sinsemellan som just skapar unika lärandetillfällen är det viktigt att varje barn/elev i Norrköping får samma förutsättningar till att skapa sig ett fundament för att i framtiden klara av sin skolgång. Inget barn får gå miste om unika lärandetillfällen. 

Jämlikhet inom svensk skola måste säkerställas, inte minst inom och mellan förskolor. Friskolereformen har förstås en inverkan på detta och närhetsprincipen påverkas av bostadssegregationen. Bostadssegregation tenderar ofta att påverka att skolor positionerade i socioekonomiskt utsatta områden varken ”väljs bort” av föräldrar som bor i området eller ”väljs till av föräldrar” från andra områden. Detta påverkar förstås elevunderlaget och skolans förutsättningar till att lyckas skapa unika lärandetillfällen och arenor där olikheter möts. Där social klass inte spelar någon roll och där arbetarklassens ungar kan möta medelklassens ungar och skapa en förståelse för varandras olikheter och slutligen gemensamt sträva mot samma mål, att klara sin skolgång. Det ska därför inte heller vara möjligt för någon huvudman att välja bort elever och för detta behöver riktlinjer skapas!