I verksamhet som skall drivas av det offentliga, där kräver privatskolor de villkor som gäller i privata sektorn, de vill inte lämna ut betyg, de lägger ner skolor som inte är lönsamma. Trots att undersökningar visar att en stor majoritet i Sverige är emot vinster i skolan så fortsätter detta. Det fanns ett land, Chile under Pinochets diktatur, som hade samma skolsystem. För att tiotal år sedan tvingade folkliga protester bort det. Nu är det bara Sverige som har skolor finansierade med skattemedel och med vinstuttag till aktieägare.

I Svenska Dagbladet (2/12 -20) intervjuas en tysk pedagogikprofessor, som jämfört olika länders skolsystem. I Tyskland skulle det aldrig tillåtas att skolor får skattemedel och samtidigt gör en vinst som delas ut till aktieägare. Den svenska modellen är unik.

Men allvarligare än de ekonomiska orimligheterna är att segregeringen i samhället förstärks ytterligare genom skolvalet. Segregeringen är stor genom hur och var vi bor och genom en ökande snedfördelning av inkomster och förmögenheter. Jag anser att skolsegregeringen på sikt alltmer förstärker makten för dem som har pengar och inflytande, att kunna utnyttja dem som inte har resurser - i osäkra och sämre betalda arbeten. En effekt av den segregerade skolan och stora skillnader i möjligheter i livet, är aktuell. Många av de ungdomar som rekryteras  till gäng och begår, ofta allvarliga brott, har förstått hur deras chanser begränsas. De ser hur samhället har vackra ord om allas lika värde etc., ställda mot den krassa verklighet de lever i. I en debattartikel i Uppsala Nya Tidning (26/10-20) skriver Carl Lindberg, skoldebattör m.m., under rubriken "Dagens skolsystem får förödande effekter" hur ungdomar med olika bakgrunder och olika socioekonomiska villkor, inte heller i skolan får lära känna varandra , med de följder det får långsiktigt.

Hur kan detta fortsätta? Ett sätt att avleda den grundläggande kritiken är att driva diverse skolfrågor, som i och för sig är angelägna. Tidigare partiledaren för Liberalerna Jan Björklund gjorde frågan om i vilken årskurs betygssättning skall börja till en central skolfråga i flera års tid. Dessutom kan man tydligen föra fram vilka argument som helst. Moderaternas talesperson för utbildning Kristina Axén Olin påstår i intervju i Svenska Dagbladet (3/12-20)  att friskolor och fritt skolval skulle motverka boendesegregeringens allvarliga följder. Hon påstår också att det inte går att återföra skolorna till offentlig drift. "Det är för sent!"  Nähä...

Ett samhälle som inte ytterligare skall dras isär kan inte tolerera de giriga. De lägger beslag på stora delar av ett rikt lands ekonomiska överskott och nästlar sig in i samhällets grundstenar, där utbildningen är viktigast för vår framtid. Detta kan tydligen fortsätta i ett land där allting skall utredas och debatteras in i minsta detalj. Där intressena bakom nuvarande skolsystem - ekonomisk vinning och fortsatt ökande segregering och ojämlikhet - har makten i form av stor dominans inom media, ekonomisk makt och i rikspolitiken ett ständigt schackrande mellan partierna. Politikerna och vi, folket, måste kunna stoppa verksamhet som allvarligt skadar samhället för årtionden framöver. Har man under de senaste decennierna stiftat lagar som ekonomiskt mest gynnar ett fåtal och har man tillåtit privata företag att komma in i skola och välfärd så går det naturligtvis också att förändra till allas bästa, att återta makten över samhällsekonomin och viktiga samhällsfunktioner.