Den fria marknaden behöver aldrig räkna med kostnader för rovdrift på naturen. Förlorade ekosystem finns inte med i budgeten som minuspost. Vilket vinstdrivande företag väger sina tillväxtsiffror för nästa kvartal mot kostnader för att minska sin klimatpåverkan? Vilka livsmedelsföretag utom de ekoproducerande väger mat utan gifter mot företagets vinst? Därför krävs en radikal omställning av en produktionsapparat som förbrukar mer naturresurser än vad naturen kan återskapa.
Varför inte väga djur – och växtarters överlevnad mot antalet arbetstillfällen? Visst är väl Vätterns vatten viktigare som dricksvatten än som skjutfält åt Försvarsmakten? Skogen, ängen och åkermarken borde betraktas som behållare för biologisk mångfald, men istället ligger markens och skogens värde i dess funktion som råvaruproducent.
Ekonomiska nyckeltal som BNP beskriver ett lands ekonomiska utveckling, tillväxten och välståndet, men utan att räkna med miljöförstörelse och klimatpåverkan. Ökad tillväxt betyder med det sättet att räkna fortsatt överkonsumtion av naturresurser. Ur finansiellt perspektiv värderas ej frisk luft, rent vatten och fungerande ekosystem; trots att de är förutsättningen för vårt välstånd och vår utveckling. Våra ekonomiska modeller måste ställas om så att det går att mäta hållbarheten i exploateringen av mark, vatten och skog, och det kräver att vi tar fram hållbarhetskriterier.
Den svenska landsbygden skulle kunna utvecklas hållbart med hjälp av nyanlända, som fått lära sig permakultur. Ett resursuppbyggande system, som används på FN-nivå som verktyg för hållbar utveckling. Permakulturen syftar till att rädda vår planet med småskaligt tänkande i design, arkitektur och odling. Syftet är att skapa ett system som ger tillbaka till sin omgivning. Allt överskott i produktionen återinvesteras i verksamheten. Det tänkandet skulle inte bara den fria marknaden tjäna på. Vi skulle vi alla tjäna på det.