Den 24 februari 2022 kommer för alltid att vara en vattendelare i våra liv. Tusentals svenskar öppnade omedelbart sina hem för flyende barn och kvinnor från Butja, Mariupol, Odessa och Kiev. Andra samlade in kläder, mediciner, skyddsvästar, hygienartiklar och ordnade själva transport till krigsdrabbade platser med ofattbart stora behov av hjälp. Den 3 mars konstaterade statsministern att Ukrainas försvar av sina gränser är ett försvar av alla länders gränser och av det skydd som folkrätten ger alla världens länder. Därmed tycktes hon ge stöd för uppfattningen bland många engagerade svenskar: Ukrainas sak är vår. Ukrainarna strider för vår gemensamma fred och frihet. 

En del av den svenska befolkningen har förstås hela tiden intagit en mer distanserad hållning och drygt fem månader in i kriget verkar denna grupp växa. Den alltmer utbredda likgiltigheten och passiviteten tar fokus från hur det svenska samhället kan förbättra stödet till Ukraina. Ingen talar om det uppenbara: Vårt mottagande av krigsdrabbade ukrainare är uselt. 

Under våren 2022 har det strömmat välutbildade kvinnor i arbetsför ålder till Sverige: ingenjörer, läkare, programmerare, psykologer, pedagoger och balettdansörer eller kvinnor med gedigen erfarenhet av serviceyrken och hantverk såsom restaurangpersonal, frisörer och skräddare. Alla vill bygga upp Ukraina och nyttja tiden utomlands på bästa sätt genom att tillämpa sina yrkes-färdigheter i Sverige. Här hamnar de dock omedelbart i ett Moment 22. De får lov att arbeta men kan inte få något jobb utan att behärska svenska, ett språk som de dock inte kan få offentligt finansierad undervisning i. Dagersättningen uppgår till 57–71 kronor såvida man inte har boende i Migrationsverkets regi vilket ger en ersättning om 50 kronor om dagen. För den som har medföljande barn finns ett tillägg om sju kronor per barn, dvs. ett belopp som understiger snittkostnaden för en blöja i Sverige. Beslut om dagersättning kan dock dröja, ibland upp till tre månader samtidigt som inflationen skenar. 

Regeringens agerande styrs helt och hållet av en rädsla för att den asyl- och flyktingpolitiska situation som rådde 2015 ska upprepas. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman har varnat svenska privatpersoner som upplåter sina hem till ukrainska flyktingar. I mars förklarade han med stöd av Polismyndigheten att ukrainska kvinnor riskerar att bli offer för människohandel för sexuella ändamål. Det stämmer till eftertanke att sådana varningar inte har riktats till unga kvinnor från Afghanistan och Syrien. 

Miljontals kronor har satsats på informationsblad på ukrainska om farorna med prostitution. På landets flyktingboenden ligger de kvarlämnade i drivor. De ukrainska kvinnor som vistats noterade en till egenhet i det svenska samhället och ryckte på axlarna. De vet vad prostitution är, själva har de alla möjliga arbeten. Om de medel som läggs på information om självklarheter i stället hade använts för att höja dagersättningen kanske de skulle ha råd med blöjor. 

Många svenska politiker missar en viktig poäng. Dagens kvinnliga flyktingar från Ukraina skiljer sig i flera avseenden från tidigare grupper, inte minst när det gäller utbildning och arbetslivserfarenhet. Många av de som stångat pannan blodig mot det stelbenta svenska regelverket åker till länder som Polen och Tyskland. Andra söker sig till en svart arbetsmarknad med risk för olika typer av utnyttjanden vilket får varningarna för människohandel för sexuella ändamål att framstå som ett extra osmakligt hyckleri. Därmed går Sverige miste om begåvad arbetskraft vars utbildning inte har kostat skattebetalarna en endaste skattekrona. Vi får hoppas att andra länder gör det bättre för nästa gång kan det vara vår tur. 

Vi kräver att ansvarig minister Anders Ygeman:

• Respekterar  kompetensen hos arbetsföra och kapabla yrkesmänniskor.
• Inte dömer starka människor till passivitet på flyktingboendena med psykisk ohälsa som följd.
• Ger välutbildade ukrainare grunder i vardagssvenska och SFI för att kunna plocka upp språket på praktikplatser.
• Låta svenska familjer som öppnade sina hem för flyende ukrainare få rätt till ersättning som täcker extra kostnader. 
• Ger stödsamtal när vanor och rutiner krockar i ett stor hushåll i värdfamilj. 
• Låt ukrainska sjuksköterskor och läkare (under tiden intyg valideras) avlasta i vårdkrisen. 
• Reglera dagersättningen efter dagens priser på basvaror.

(Genom ett tekniskt fel råkade ett felaktigt namn hamna som undertecknare till denna debattartikel. Felet är nu rättat. Vi ber om ursäkt för det inträffade. Folkbladet)