Alldeles för få Norrköpingsbor är högskoleutbildade

Det är svårt för Norrköping ligga i framkant och dra till sig företagsinvesteringar och trygga arbetskraftsbehovet inom offentlig sektor.

Titus Fridell är ordförande för Sacos Studentråd. Han skriver tillsammans med Sacos ordförande Göran Arrius om vikten av fler högskoleutbildade personer i Sverige.

Titus Fridell är ordförande för Sacos Studentråd. Han skriver tillsammans med Sacos ordförande Göran Arrius om vikten av fler högskoleutbildade personer i Sverige.

Foto: Saco Studentråd

Debatt2024-08-01 09:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mitt i högsommaren får tiotusentals ungdomar beskedet som kan avgöra deras framtid. Frågorna som de får svar på är: Vilken utbildning har jag kommit in på, behöver jag flytta på mig och i så fall vart ska jag ta vägen? Det här är förstås högaktuella utmaningar för individen men också för hemkommunerna och för Sverige som kunskapsnation

Andelen av kommuninvånarna med en högskoleutbildning är minst sagt blandad. I några kommuner är andelen högskoleutbildade över hälften av dem i åldern 25–65 år. I till exempel Norrköpings kommun handlar det om 26 procent. Det är en alldeles för låg siffra som måste öka om kommunen ska kunna ligga i framkant och dra till sig företagsinvesteringar och trygga arbetskraftsbehovet inom offentlig sektor. 

För en fortsatt stark kompetensförsörjning är det viktigt med långsiktig politik. Det är en oroande utveckling att politikerna tar allt fler initiativ för att styra utbildningsutbudet. Ett tydligt exempel är den debattartikel som utbildningsminister Mats Persson skrev i våras, där han kritiserade en påstådd inflation av fristående kurser av hobbykaraktär. För det första stämmer det inte - utbudet har snarare minskat. Och för det andra är det inte fristående kurser som är problemet. 

Mats Persson blandar ihop äpplen och päron och försöker lösa fel problem. Men här är det viktigt att konstatera att det finns ingen quickfix. Samtidigt sätter Mats Persson fingret på ett viktigt problem. Det är bekymmersamt att utbildningar som inte håller måttet akademiseras, och högskoleutbildningen expanderas på bekostnad av kvaliteten. Men det högskolan i sig behöver är kontinuitet. Inget blir bättre av att frågan kastas fram och tillbaka mellan olika politiska styren och hafsiga utspel med osaklig grund. Ett annat hot mot Sverige som kunskapsnation är bristen på bostäder.

Förutom att sju av tio studenter enligt en rapport från Sveriges förenade studentkårer hamnar i en kommun där det tar längre tid än en termin att hitta boende så är det i stort sett samma kommuner som inte kan erbjuda bostad till dem som hittat ett jobb i kommunen. Det är allvarligt. Här krävs politiska krafttag på alla nivåer. Byggandet måste stimuleras genom investeringar,


För ett kunskapssamhälle i framkant krävs resurser och långsiktighet. Sätt fart på byggandet och sluta upp med kortsiktig klåfingrighet. Då kan framtidens studenter se fram mot en studietid som ger dem en god grund för en akademisk karriär och som kan vara till nytta för alla delar av landet.