I dag medicineras 18 000 östgötar mot sköldkörtelsjukdom, men det är inte säkert att de får rätt vård. Kriterierna för diagnos och behandling skiljer sig åt mellan regionerna. Det är hög tid för nationell samordning på området.

Underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos, är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige och kräver oftast livslång behandling. I dag ökar medicineringen mest bland unga kvinnor och bland män.

Sjukdomen ger symptom som trötthet, nedstämdhet, minnesproblem och värk. Det kan också påverka fertiliteten hos både kvinnor och män. Symptomen sänker livskvaliteten och påverkar i många fall arbetsförmågan.

Många av de drabbade mår heller inte bra, trots medicinering. Eftersom det saknas ett kvalitetsregister för uppföljning av patienter på gruppnivå saknas viktiga kunskaper om orsaker, behandlingsresultat, långtidseffekter och samsjuklighet.

Vilken hjälp man får beror i dag på var i landet man bor. Kriterierna för diagnos och behandling i Region Östergötland skiljer sig från andra regioner eftersom det saknas nationella riktlinjer och ett nationellt vårdprogram för hypotyreos.

Bristen på nationell samordning är förstås i första hand en stor nackdel för den som är sjuk. Men att det saknas tydliga och forskningsbaserade riktlinjer försvårar också för behandlande läkare inom primärvården, som ofta är de som möter patienterna.

Vi från Sköldkörtelförbundet nationellt och i Östergötland vill lyfta fram tre viktiga åtgärder som skulle bidra till en jämlikare vård, minska lidandet hos drabbade och bespara samhället stora kostnader:

• Nationella riktlinjer. Socialstyrelsen bör ta fram nationella riktlinjer för hypotyreos, med kriterier för diagnos och val av behandling. Särskilt fokus bör riktas mot patientgruppen som inte mår bra trots behandling.

• Ett nationellt vårdprogram. Sveriges kommuner och regioner bör säkerställa ett nationellt vårdprogram för hypotyreos så att individanpassad vård kan garanteras över hela landet.

• Ett nationellt kvalitetsregister. Ett register skulle underlätta kvalitetsuppföljning av vårdinsatser och behandlingsalternativ samt underlätta mer forskning på sköldkörtelområdet.

Inom andra stora folksjukdomar, som hjärtsjukdom och diabetes, är detta en självklarhet sedan länge. Nu är det hög tid för nationell samordning även på sköldkörtelområdet.