Ett bra sätt att ta reda på vilken kondition som en verksamhet befinner sig i är förstås att titta på objektiva ekonomiska mått. På nätet finns en massa olika fakta och tips hur vi kan värdera prylar eller bostäder som vi tänker köpa. Får man tillräckligt med pang för pengarna? Är det en stabil bostadsrättsförening?

Men det finns också informella metoder, som ser efter sådant som är mindre exakt än det kalla stål som siffror levererar. Det gäller alla livets områden, inte bara bostadsrättsföreningar.

Ska vi köpa en begagnad bil kan det vara klokt att se hur många ägare den haft. Har den sålts ofta antyder det att något inte är bra. Om den inte verkar gått så långt - men mattan vid förarsätet är hårt sliten - antyder det att mätaren justerats. 

Om ett företag kör mycket övertid kan det vara ett illavarslande tecken. Liksom om fruktfaten dras in. Företag som ofta byter revisor ska man se upp med. 

Om du blir tillfrågad om att sitta i en styrelse kan det vara bra att undersöka hur ofta de byter ledamöter. Har de flesta suttit i 30 år är det ett tecken på att de har svårt att hitta nytt folk, du riskerar att bli vald på livstid.

Dessa informella tecken kan också utnyttjas för att manipulera köpare. Trixet att ställa en olåst cykel utanför bostaden när det är visning är ett enkelt sätt att visa hugade spekulanter hur bra området är. Samt förstås ha hjälp av en mäklare att pimpa bostaden rejält inför visningen.

Lite tulpaner på bordet kan göra underverk. Och inför fotograferingen, som sker med ett kameraobjektiv som ”förstorar” rummen, ska exempelvis mikrovågsugnen bort. Trots att alla har en sådan, så anses åsynen av denna göra bostaden mindre attraktiv för kunder.

Men en smart spekulant har en ficklampa med sig och noga lyser på taket under våtutrymmena. Är taket nymålat är det ett illavarslande tecken.

Är det smyckat med blommor i trapporna är hyreshuset troligtvis väl fungerande. Medan klotter och skräp indikerar på motsatsen.

En gång träffade jag en amerikan som på uppdrag av Wall Street undersökte länders ekonomiska status. Han hade rest till ett 100-tal länder för att granska siffror, intervjua nyckelpersoner och sedan åka hem och rapportera om vilket läge landet hade.

Jag frågade honom om han hade något informellt mått på ett lands utveckling. Svaret var att han alltid satte sig i framsätet på taxibilen från flygplatsen in till hotellet. Och ju bättre engelska taxichaffisen talade, desto sämre fungerade landets arbetsmarknad. 

Hur var de då i Sverige? frågade jag.

”Taxichauffören var teknologie doktor från Bulgarien….”, svarade Wall Streetmannen. Således ett dåligt betyg för svensk arbetsmarknad. Om den fungerar bra ska utbildade människor få jobb som motsvarar deras kvalifikationer.

Några andra väl beprövade metoder att skilja agnarna från vetet är att se efter hur många långtradare det står utanför vägkrogen. Ju fler, ju bättre ställe. 

Och det finns en folklig föreställning om att en man som är snäll mot katter också kommer att vara snäll mot hustru och barn. Liksom det är bra att kolla in svärfar innan det blir giftermål. Det ger den bästa prognosen på hur läget är om 30 år…

Visst är det ett tecken på kvalité att ”På spåret” leder tittarlistan, men det avgörande är faktiskt hur många av dina bekanta som pratar om programmet. Och skryter om sina 10-poängare. Så låt oss spana efter såväl formella som informella kvalitetstecken.