Vårdförbundets medlemsgrupper: barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor väljer bort Region Östergötland som sin arbetsgivare. Regionen har stora problem med att rekrytera och behålla livsviktiga legitimerade professioner och det leder till brister i vårdplatser och brister i att ge en god och säker vård.
Vi älskar våra jobb och tänjer oss ständigt för att försöka lösa allt, men fokuset på effektivitet och produktion har stått före värdet av en god arbetsmiljö där erfarna och särskilt yrkesskickliga kollegor och en god karriär- och löneutveckling värnas. Lön är inte allt, men allt hänger ihop. Självklart sticker det extra i ögonen att bemanningspersonal tjänar betydligt mer än de som arbetar kvar och tar ansvar för vårdens utveckling. Och vi vet att kvinnor och särskilt offentlig sektor har en lägre lön, sämre löneutveckling, sämre livslön och sämre pension är manligt dominerade branscher.
Det är förståeligt att kollegorna i stället börjar arbeta i bemanningsbranschen eller privat sektor. Endast politiker som styr kan bestämma sig för att ändra på detta mönster och budgetera för mer pengar i plånboken till medarbetare i offentlig välfärd. Det finns möjliga vägar att gå för att åstadkomma fler bemannade vårdplatser. Chefer och ledare måste få den tillit som krävs för att kunna ta ansvar att styra och leda sin verksamhet. Alltför ofta får kollegorna ”NEJ!” som svar på olika lösningar som individer eller arbetsgrupper kommer med. Det finns någon knepig rädsla för att göra fel eller bli tillrättavisad ”uppifrån”.
Duktiga och kompetenta chefer som har förtroende hos medarbetarna avsäger sig arbetsmiljöansvaret eller slutar sin chefstjänst när det kommer för mycket pekpinnar ”uppifrån”. Detta är allvarligt. Bara så självklara saker som att få anställa och sätta lön eller anpassa arbetsuppgifter och arbetstider för en individ som för en period kräver en individuell anpassning för att exempelvis kunna arbeta kvar i slutenvården ska inte få ”NEJ!”. Samme chef ska därefter behöva ta ansvar för konsekvenserna när vårdplatser behöver stängas och hyrsjuksköterskor tas in.
Vad vi ser är inte massuppsägningar utan en så kallad exitspiral (Exit Spirals in Hospital Clinics: Conceptualizing Turnover Contagion Among Nursing Staff Rebecca Selberg and Paula Mulinari Scandinavian Journal of Public Administration, 2022, 26(1): 87 – 107) där kollegor mer eller mindre dramatiskt avslutar sin tjänst en efter en på grund av en ohållbar arbetssituation – som ofta beror på flera saker men där ”NEJ” från arbetsgivaren eller dåligt skött löneprocess blivit droppen som fått bägaren att rinna över.
För att återta en god bemanningssituation krävs flera saker av arbetsgivaren. Till att börja med måste ansvar och mandat att leda ligga nära verksamheterna och fokus ligga på att rekrytera tillbaka våra saknade kollegor genom att inte stöpa alla i en form utan möta de behov som individen har och de önskemål hen ställer upp för att vilja komma tillbaka. Detta ska naturligtvis matchas mot verksamhetens mål. Men tiden då vi stod med mössan i hand och tacka o bocka är förbi. Det är dags att anpassa goda arbetsvillkor till oss som ska utföra arbetet.