Tack Sophia Jarl för att du reagerat och reagerar mot de orättvisor Norrköpings övriga politiker står för när de vältrar över kommunens ekonomiska problem på de som bor i ytterområdena.

När dåvarande kranskommuner blev en del av Norrköpings kommun var en av de avgörande frågorna att den nya kommunen, i likhet med det som var fallet i de ingående kommundelarna, skulle svara för skötsel och underhåll av vägar, allmän platsmark och grönområden. 

Nya politiker tog över och Norrköping råkade i ekonomiska svårigheter. De nya politikerna nappade på ett tjänstemannaförslag om att föra över en del av kommunens skuldbörda  till dom som bor i kranskommunerna genom att svika överenskommelsen vid sammanslagningen. Ansvaret för skötsel och underhåll av vägar, allmän platsmark och grönområden lades över på vägföreningarna i de inkommande kommundelarna. 

I Linköpings kommun gjordes däremot en lantmäteriförrättning och vägföreningarna upphörde. Linköping var därmed ansvarig för all verksamhet vägföreningarna haft. 

I Norrköping behöll man vägföreningarna av den krassa anledningen att de, på den tiden, erhöll goda statsbidrag. Statsbidraget skulle vägföreningarna överlämna till kommunen. Den konstruktionen gav  de nya politikerna möjlighet att svika överenskommelsen som var en förutsättning för sammanslagningen.Det var synd att vi inte blev en del av Linköping.