Sverige har fått betala ett högt pris för S och MP

Mette Frederiksen (S), är statsminister i Danmark. Efter valet tidigare i höst samarbetar S i Danmark med borgerliga partier. En väg framåt även för svenska S; det anser S-medlemman Peter Tovman.
Mette Frederiksen (S), är statsminister i Danmark. Efter valet tidigare i höst samarbetar S i Danmark med borgerliga partier. En väg framåt även för svenska S; det anser S-medlemman Peter Tovman.

I Danmark har S nu bildat regering med borgerliga partier. En väg som S i Sverige måste följa efter nästa val.

Debatt 3 januari 2023 09:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Socialdemokratin, socialliberalismen och liberalismen är tre grenar på samma träd. Ett träd som omfamnar demokrati, mänskliga rättigheter, marknadsekonomi, frihandel, företagande, privat ägande, NATO, EU, försvar, Västeuropa, USA, välfärd. 

Vänsterpartiet representerar däremot en helt annan ideologi och världsbild. Handlar bl.a. om politikområden som ekonomi, försvar, lag och ordning, utrikes och internationella relationer.

S har under åren 2014 – 2022 varit tvungna att förhandla och kompromissa med V och MP för att kunna behålla regeringsmakten. Priset har varit högt för Sverige. Resultatet är otillräcklig ekonomisk tillväxt sedan 2014, betydande integrationsproblem, stort antal långtidsarbetslösa, bara för att nämna något.

Något som inte får upprepas framöver. Därför, genom samverkan mellan S och M, förutom sannolikt andra partier i nuvarande regeringsunderlag samt troligen även C, uppnås förutsättningar för ökad svensk politisk stabilitet, eftersom den ideologiska grunden i allt väsentligt är lika mellan parterna. Bland annat kan det resultera i kraftigare ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättningsgrad framöver och därmed gynnsam påverkan för integrationen. 

S kan framhäva sin fördelningspolitiska inriktning och satsning på välfärden i kraft av storlek och förankring inom löntagarorganisationerna. I realitet blir det socialliberal politik, S företräder offentlig välfärd, medan M företräder mer renodlad marknadsekonomi.

Här vill jag lyfta fram två politikområden för samverkan: För det första, det viktiga är inte vem som äger utförarna i offentliga vården, utan att vårdköerna minskar, arbetsmiljön förbättras, vårdplatser tillkommer. Sverige tillhör de länder i industriella världen med minst antal vårdplatser, längst vårdköer och där läkarna har minst patienter per tidsenhet. Så har det varit i decennier, ett systemfel. Vårdgivare ägda av det offentliga har här misslyckats. För det andra, att skolan fokuserar på kvalitet, inte vem som är ägare. Här behövs omtag från det offentliga, riktat gentemot både offentliga och privata skolor.

Nu pågår samarbete mellan S och M i regioner och kommuner. Utmärkt tillfälle att politiskt närma sig varandra. På riksnivå har S och M samverkan kring NATO-ansökan. Med viss sannolikhet finns även dialog kring regeringssamverkan efter nästa val. Finns ingen annan väg framåt för Sverige efter nästa val!



 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa